Kom med och träffa nya vänner på vår pubkväll, nu på lördag den 27 februari 2016. Vi har bokat restaurang JK, som ligger på Högalidsgatan 52 A, vid Hornstull, bara för oss, och vi blir många. Naturligtvis får Du gärna ta med kompisar, men om Du kommer helt själv och känner Dig lite blyg och osäker, så kan Du vara lugn. Vi tar hand om Dig när Du kommer.
Det är inget inträde och inte heller något mattvång, men naturligtvis finns det god mat om Du vill äta. Restaurangen har underbar indisk mat till rabatterat pris bara för oss. Vi får 20% rabatt på maten. Vi börjar klockan 20:00, men Du som aldrig varit med tidigare får gärna komma en halvtimme tidigare, så kan vi lättare ta hand om Dig. De som kommer på våra aktiviteter är i blandade åldrar från 40 år och uppåt, men alla är välkomna. Maila mig på [email protected] och skriv om Du kommer själv eller med kompisar. Du/Ni är välkomna Har Du provat och be samtidigt Du är i affekt med någon människa? Det känns inget bra, eller hur? Det är som om något ligger i vägen för att tron verkligen ska bryta igenom, det Du ber om. Det kan också vara en gammal synd i vår natur som hindrar från att bönen och tron på det vi ber för/om ska bryta igenom. Jag upplever att Jesus verkligen vill påpeka detta för oss att det är viktigt att bli ordentligt rena i vår tro och i våra böner till Honom.
Be och tro i Ditt hjärta att det ska ske Amen säger jag Er. Om någon säger till detta berg. Lyft Dig och kasta Dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske. Därför säger jag Er, allt vad Ni ber om och begär, tro att Ni har fått det, så skall det vara Ert. Och när Ni står och ber, så förlåt om Ni har något emot någon. Då skall också Er himmelske Fader förlåta Er Era överträdelser. Jesus hade just i detta kapitel dömt ut ett fikonträd som inte bar frukt och detsamma gäller oss då vi inte bär frukt, vi vissnar ihop. Gud sade ju från början i skapelsen att vi skulle vara fruktsamma och föröka oss och inte stagnera och bli stillastående eller overksamma. Vi kan ju bara se oss omkring idag på de församlingar som har stagnerat och som tappar medlemmar och har blivit som fikonträdet Jesus talar om. Vi kan ändra på denna negativa trend. Bort med berget Vi kan följa Jesus råd och säga till berget att kasta sig i havet, vilken sorts berg det vara månne. Ett berg av synd och skuld eller någon annan plåga eller brist, som ligger där djupt inom oss och inte vill ge vika. Men då ber vi och ber utan att tvivla; att detta berg ska kasta sig i havet och lämna oss och inte återkomma, då kommer det att ske. Jesus säger "och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det ska ske, då skall det ske". Men hur många av oss är det inte som tvivlar på dessa mirakler. Jag är en av dem men ju mer jag studerar dessa verser och tilltal från Jesus, så börjar jag tro att det är sant att berget ska komma att kasta sig i havet genom mitt hjärtas innersta tro. Vem har väl inte sagt, "Ja, det där gäller nog inte mig och det här problemet verkar i det närmaste olösligt och jag kommer noga att få leva med dessa besvär livet ut. Nej, lyckan är nog till för de andra gudfruktiga och förresten så ber jag nog på fel sätt också så det är nog ute med mig. Jag har bett så länge för det här och ingenting händer, så jag undrar vad Gud håller på med egentligen?" Visst låter det eländigt? Men det är inte ute med oss, vi är inte uträknade. Vi har alla möjligheter till att få det vi ber om. Om vi lyssnar till vad Jesus säger, "Allt vad Ni ber om och begär, tro att Ni har fått det, så skall det vara Ert". Det handlar om vårt hjärtas innersta tro och att tro att vi har fått det, så ska det bli vårt. Det är det där tvivlet som måste bort och att tron får bli än djupare inom oss. Just denna tro att försätta berg vilket vi kan göra, med Guds kraft inom oss. Vi har hans ord på det. Vår gamla människa är korsfäst med Jesus och vi har fått nytt liv genom vår tro på Honom och genom tron sätter vi alltid Herren framför oss själva. Vi ser honom som är osynlig och har honom närvarande i vårt sinne och han verkar genom oss, då vi flyttar på berget. Vi inte bara flyttar på berget utan vi förflyttar det, till en avlägsen plats. Att förlåta och att få förlåtelse Nu kommer vi till en viktig sak i vår bön eller medans vi står och ber. På knä eller upprätt. Här säger Jesus, "förlåt om Ni har något emot någon. Då skall också Er himmelske Fader förlåta Er Era överträdelser". Då vi kommer inför Gud i bön så ska vi komma ihåg att be för dem som vi ser som våra fiender, eller för dem som vi har sårat eller som har sårat oss. Att vi också här helhjärtat är villiga till förlåtelse, dels för våra egna handlingar men också för andras gentemot oss. Genom detta får vi förlåtelse för våra synder och Gud förlåter våra missgärningar och vi går mot ett helande. Själv har jag Norrlandsblod i mig i vi där uppe kan vara ganska långsinta, då det gäller att bli vän på nytt då vi har blivit ovän med någon. Det kan sitta hårt åt men jag vet inte om det ligger någon geografisk betydelse i det här, det kan nog finnas lite varstans över världen. Huvudsaken är att jag kommer dithän att jag vill be om förlåtelse och att förlåta, för att få Herrens förlåtelse. För om jag går omkring och har en tagg utåt mot någon eller några, så blir det nog svårt att få det som jag ber om och som Gud utlovar till dem som ber helhjärtat. Därför behöver vi bli befriade från dessa berg och de ska kastas i havet, och förbli där. Då vi gör detta till vår dagliga rutin och ber om förlåtelse för kanske nyupptäckt eller gammal synd, något vi inte sett tidigare och förlåter andra och vårdar detta i våra liv vilket också Jesus vill att vi ska göra. Ja, då kan vi bli precis som de första apostlarna var, som gjorde många "trons mirakel". De helade sjuka, uppväckte döda och kastade ut demoner och detta var verkligen att förflytta berg. Framför allt så levde de i kärlek till varandra och sina medmännskor, vilket var och är helt enligt Guds vilja med oss alla. Tacksamhet fungerar som en magnet och det sägs att “mer kommer till den som har ett tacksamt hjärta”. När Du känner att hjärtat svämmar över av tacksamhet för allt livet gett Dig, kan livet inte motstå Dig. Det bara måste skänka Dig mer av det Du är tacksam för.
Kanske har Du ibland lyssnat på otacksamma vänner som verkar ha det ganska bra i livet, men ändå ständigt klagar över att aldrig ha tillräckligt? De kanske klagar över att deras partner inte är hemma tillräckligt mycket, att deras välbetalda arbete egentligen inte är tillfredsställande, att de inte är tillräckligt smala, att semester inte är tillräckligt lång och så vidare. De klagar helt enkelt ständigt över allt som är mindre eller sämre än det borde vara. De lever med ett glas som är halvtomt och ägnar livet åt att klaga bittert över sin situation. Har Du lagt märke till ditt inre gensvar på all denna otacksamhet och alla dessa klagomål, att Du känner Dig tömd på energi, oinspirerad och håglös och att det till slut känns lite frånstötande? Och har Du någonsin upplevt det motsatta? Till exempel en god vän som ser ut att leva ganska enkelt och som berättar om känslan av att vara priviligerad, gåvan att ha en underbar partner, ett arbete för att kunna betala räkningarna, lyckan i att ha fina barn och känslan av att vara priviligierad över att ha ett eget hem? Hur känns ditt inre gensvar då? Blev Du berörd eller kanske till och med kände dig berikad och upplyft av denna oskuldsfulla tacksamhet? Lade Du kanske märke till att Du önskade att livet skulle ge den här personen ännu mer av allt det goda? Det finns ytterligare en positiv effekt av att Du öppnar Dig för allt Du har att vara tacksam över i livet. När hjärtat svämmar över av tacksamhet, när det finns en djup uppskattning av det som livet gett, märker Du hur hel och tillfreds Du känner Dig. Ingenting saknas, ingenting behövs. Du har frid i sinnet, och till och med egot vilar och söker inte längre efter yttre ting. När hjärtat flödar över, när ingenting behövs och ingenting saknas, är Du redan hel. Däremot, när Du känner att Du absolut måste ha något, när Du känner att Du är i desperat behov av det, kommer Din upplevelse av brist att hålla det Du vill ha på ännu större avstånd från Dig. Känslan av brist har en polariserande, repellerande inverkan. Om Du någon gång haft en relation med någon som behövde Dig alldeles desperat, som krävde Din fulla uppmärksamhet dag och natt och ständigt ville ha kärlek, tillgivenhet och beröm från Dig, kände Du Dig då naturligt lockad att överösa personen med mer komplimanger, vänliga ord och uppmuntran och därigenom uppfylla behovet? Eller kände Du efter ett tag att det var frånstötande? Upptäckte Du till slut att Du började dra Dig undan den personen? Att vara desperat och behövande kommunicerar till livet att vi inte litat på att det ska ta hand om oss, att vi inte litar på att livet kommer att förse oss med välstånd och överflöd, att vi aldrig blir hörda, sedda eller försedda med det vi önskar. Det brukar vara så att vi manifesterar det vi tror! Samtidigt som vi försöker tvinga livet att uppfylla våra begär och kräver att det ska uppfylla våra behov, skjuter vi det vi önskar oss allt längre ifrån oss, så att det till slut undflyr oss helt. Det mest effektiva sättet att försäkra Dig om att Du inte får något är i själva verket att kräva att få det, att insistera på att Du skall ha det. Livet är inte ett universellt beställningssystem, och om Du behandlar det som ett sådant, är det så gott som garanterat att Dina egobaserade behov kommer att driva bort sunt och äkta välstånd och överflöd ur Ditt liv. Men när Du simmar i ett hav av tacksamhet, överväldigad av livets gåvor, då är allting möjligt. Med en attityd av tacksamhet blir Du en magnet för livets rikedom, och det är utifrån den känslan som Du kan sända ut Dina avsikter. Tacksamhet innebär också att man unnar sina medmänniskor livets goda. Avundsjuka är kanske den svåraste formen när det gäller känsla av brist/otacksamhet. Om Du är medveten om att Du lätt drabbas av avundsjuka, bör Du arbeta på att träna bort denna känsla. Tisdagen den 23 februari delade Prins Carl Philip ut stipendier ur Prins Bertils och Prinsessan Lilians idrottsstiftelse på Kungliga slottet.
Prins Bertil och Prinsessan Lilians idrottsstiftelse har som ändamål att främja svensk idrott genom stipendier till ledare och instruktörer för vidareutbildning. Årets stipendiater är: Hanne Liljeholm, Majornas Boxningsklubb, för praktik i Toronto på Newsgirls Boxing Club. De har ett hälsoprogram som genom boxningsträning hjälper kvinnor som varit utsatta för våld. Lisa Öhberg, friidrott, för en grundutbildning i kognitiv beteendeterapi med inriktning mot elidrott. Mats Wallberg, Lundsbrunn Golfklubb, för att vidarutveckla golfträning. Cecilia Willberg, konståkning, för vidareutbildning i konståkningsteknik, fysträning och koreografi. Jenny Edner, tennis, för grundutbildning i kognitiv beteendeterapi med inriktning på elitidrott. Brommaplan. En bil som kört in i en annan bil.
Den som satt i bilen som blev påkörd bakifrån har ont i nacken. Föraren av bilen som körde in i bilen lämnade platsen och har larmats ut för smitningen. Ambulans påväg till olycksplatsen. Uppdatering den 24 februari Olyckan skedde när personbilsförare hade stannat för att släppa fram gående vid ett övergångställe. Han som stannade sin personbil blev påkörd bakifrån. Till en början stannade både förarna på platsen men den som körde på avvek från olycksplatsen när polisen tillkallades. Ambulanspersonal har undersökt föraren och bedömt att han inte behövde sjukhusvård. Stress är de fysiologisk-hormonella anpassningsreaktioner i kroppens organsystem som utlöses av fysiska och mentala påfrestningar, ”stressorer”. En vanlig missuppfattning är att stress är synonym till jäkt. Så är inte fallet. Stress kan definieras som mental överansträngning.
Stress kan ha flera olika orsaker, inklusive smärta, nedkylning, rädsla och flykt, men också positiva förändringar som giftermål och befordran. Ur evolutionär synpunkt är stress ett mycket viktigt svar som är bevarat i alla högre djurarter, inklusive alla primater, gnagare och reptiler. En människa kan känna stress inte bara av överstimulering, utan även av understimulering. Stress kan yttra sig bland annat som en akut stressreaktion, utmattningssyndrom, eller anpassningsstörning, och ge kvarstående men som posttraumatiskt stressyndrom. Stress kan vara positiv och förbättra arbetsresultat, men långvarig negativ stress kan orsaka flera sjukdomar. Ordet stress myntades av endokrinologen Hans Selye. Stress ger en förändrad hormonprofil, eftersom hormoner ingår i kroppens allostas. Stresshormoner är de hormoner som ingår i den så kallade stressaxeln. Stressorer Stressorer är faktorer som leder till stress, förhöjda inre tillstånd. Vad som är en stressor för en person behöver inte vara det för en annan, utan beror på personens förmåga och självuppfattning, och står i relation till krav visavi resurser. De individuella skillnaderna i förmåga att klara stress brukar förklaras med stress, sårbarhetsmodellen. Stressorerna är situationer och utmaningar som innefattar krav vilka individen upplever påfrestande i och med att dessa uppfattas som pröva eller överskrida kapaciteten. Stressorerna orsakar mental oro med tankar på misslyckande, vilket i sig är mentalt uttröttande. Stressorer kan också definieras som faktorer som kroppen uppfattar som larmsignaler, som man kan reagera på med flykt, attack eller passivitet. Stressen kan vara positiv, och människan behöver ett visst inslag av stressorer i lagom mängd. Att kortvarigt utsättas för stressorer stärker hälsan och prestationen genom att stärka den så kallade stressmuskeln. För att stressorerna ska ha positiv effekt behöver kroppen snabbt vila efter prestationen, och stressorerna vara av varierande natur. Stressorerna kan vara såväl negativa händelser och trauman (distress), som positiva förändringar i livet och utmaningar (eustress). Distresser kan också innefatta sådana stressorer som någon av personliga skäl inte klarar av att anpassa sig till. Som distresser räknas till exempel en psykisk kris, förlust av anhörig, ekonomiska problem, problem med nära anhörig, sjukdom, att bli utnyttjad eller förbisedd, arbetslöshet och bråk. Eustressorer kan vara att befordras, gifta sig, få barn, eller påbörja en utbildning. Vissa stressorer kan vara positiva för somliga men distresser för andra, som höga krav på jobbet, att göra en offentlig framställning, idrottstävlingar, och bristande handledning inför en ny eller svår uppgift. Stressorerna kan vara av olika art: fysiska, sociala och psykiska. Fysiska stressorer innefattar kyla, buller, virus, droger och smärta. Sociala stressorer är sådana som handlar om individen i dennes sociala sammanhang, och kan bestå i arbetslöshet, giftermål, mobbing eller maktlöshet. Psykiska stressorer är sådana som ställer empatiska krav och toppar i toleransnivån, själva tankarna på misslyckande, att sakna kompetens, eller att med rädsla uppfatta något som ett hot. Personer kan skapa negativa stressorer, stressa upp sig själva, till exempel genom överdriven planering eller motsatsen att undvika planering, eller att ha för högt ställda krav på sig själv. Sjukdomar kan verka som stressorer; dit hör giftstruma och Cushings syndrom. Hur starkt en person reagerar på en stressor avgörs av en rad individuella faktorer, däribland psykisk sårbarhet och bemästringsförmåga, liksom hur långvarigt stressoren är aktiv. Fysiologiska uttryck för stress Utsöndring av stresshormoner Neuroendokrinologiskt sett består stress i en belastning av den så kallade stressaxeln. Stressaxeln består av de hormonproducerande körtlarna hypotalamus, hypofysen och binjurarna. Den primära reaktionen på en stressor är att amygdala uppfattar en fara och stimuleras, varvid stressaxeln försöker bromsa dess effekter. Stressaxelns hormoner samverkar med andra delar i det endokrina systemet, vilka kan påverkas till följd av reaktioner från stressaxeln. En normal stress klarar individen av att hantera. Vissa stressorer eller långvarig stress kan dock få stor påverkan på kroppen. I hotfulla eller ansträngande situationer ökar därför utsöndringen av hormonet kortikotropin från hypofysens framlob. Kortikotropin transporteras via blodet till binjurarna där det stimulerar utsöndring av adrenalin, kortisol och noradrenalin till blodet. Dessa tre hormoner är de viktigaste stresshormonerna och har en rad effekter på människokroppens organ och vävnader. Dessa hormoner påverkar cellernas metabolism i den meningen att anabola reaktioner upphör till förmån för katabola (nedbrytnings)reaktioner. Halten av insulin sjunker i blodet medan halten av glukagon ökar, vilket i sin tur leder till minskad nybildning av fettsyror och ökad nedbrytning av glykogen vilket leder till ökad halt av glukos i blodet. Dessutom ökar nedbrytning av aminosyror, proteiner och fettsyror. Fettvävnad bryts långsamt ner till fria fettsyror och muskelproteiner bryts ner till aminosyror. Dessa biomolekyler blir därigenom substrat för glukoneogenesen i levern, som även den syftar till att höja halterna av glukos i blodet. Stresshormonet kortisol har både snabba och långsamma effekter på kroppens vävnader. Den snabba effekten är att kortisoler blockerar utsöndringen av kortikotropin i hypofysen medan den långsamma effekten är att stänga ner svaret på stress. Under stress binds kortisol till limbiska systemet i högre grad av glukokortikoidreceptorer (GR) än vid mineralkortikoidreceptorer (MR), vilket förklarar stressrelaterade beteenden och mobiliserande av energi. GR:s aktivitet och påverkan förändras om den är långvarigt aktiv; kortvarig stimulans ger bättre kognition medan långvarig stress bryter ner hippocampus. Det är stora könsliga skillnader ifråga om hur starka de endokrina reaktionerna på stress är. Stressaxeln hos kvinnor från puberteten till klimakteriet påverkas mindre av psykosociala stressorer än vad den gör för män, dock sker en ökning under ägglossningen. Responsen från stressaxeln är ännu lägre vid graviditet, möjligen för att skydda fostret från den negativa påverkan som stresshormonerna skulle framkalla. Östrogenet minskar och androgenerna ökar dock hos kvinnor under stress, vilket hör samman med ett mobiliserande och aktionsinriktat beteende gentemot utmaningar. Stress ökar utsöndringen av prolaktin. Dock tycks posttraumatisk stress yttra sig i sänkta prolaktinnivåer. Akut stress ökar TSH och trijodtyronin, medan kronisk stress minskar dem. Symptom från kroppens organ och funktioner Den andra viktiga anpassningsreaktionen vid stress är en minskning av aktiviteten från parasympatiska nervsystemet och en ökning av aktiviteten från det sympatiska nervsystemet. Sympatiska nervsystemet har effekter som leder till en ökning av puls, hjärtminutvolym, vaskulär resistens vilket i sin tur leder till ökat blodtryck. Jämför somatoform autonom dysfunktion, där dock tillståndet är långvarigt. Dessutom minskar blodflödet till organ vars funktion inte är absolut nödvändig för kortsiktig överlevnad, till exempel filtrering genom njurarna och tarmsystemet minskar. Blodflödet genom hjärtats kranskärl samt skelettmuskulaturens blodkärl ökar däremot, på grund av att blodkärl vidgas. Sympatiska nervsystemet stimulerar även till djupare och snabbare andning samt utsöndring av adrenalin från binjurarna. Stress och sjukdomar Långvarig stress innebär långvarig belastning på stressaxeln. Detta har allvarliga och skadliga effekter på alla organ- och kärlsystem i kroppen, bland annat ökar risken för åderförfettning (artheroskleros), hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, depression, infektioner och otaliga andra åkommor är relaterade till kronisk stress. Hyperkortisolism, och följaktligen negativ påverkan på hippocampus och minnet, är starkt förknippad med kronisk stress. Till följd av detta kan personer drabbas av euthyroid-sick syndromes. Många psykiatriska sjukdomar har en stark koppling till onormala stressreaktioner, bland annat schizofreni, ångestsyndrom och framförallt depression är starkt kopplade till stress. Orsaken är att stress leder till utsöndring av många typer av stresshormoner som har förmågan att via blod-hjärnbarriären nå känsliga strukturer i hjärnan. Bland annat glukokortikoider som kortisol, påverkar strukturer i hjärnan som hippocampus och hypotalamus. Dessa interaktioner leder i sin tur till förändringar i serotonin- och dopaminsignaleringen. Mycket starka stressorer kan leda till akut stressreaktion där alla kroppsliga och mentala stressreaktioner är kraftigt förstärkta. Tillståndet kan bli mer eller mindre kroniskt, och kallas då posttraumatiskt stressyndrom. Långvarig eller kronisk stress kan leda till stressutlöst utmattningstillstånd eller utbrändhet. Det är två diagnoser i ICD-10 (F43.8A respektive Z73.0), vilka yttrar sig i bland annat utmattning, apati, koncentrationssvårigheter och labilitet. Utbrändhet handlar om när tillståndet beror på arbetet. Vanligtvis känner man sig då helt utmattad och blir överkänslig för all typ av stress. Förutom svår trötthet kan kroppen svara med somatisering (ont i kroppen, svårt att sova), minnesproblem eller ångest. Det kan i sin tur leda till depression. Stress och arbetsmiljö Stress och psykiska påfrestningar är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland kvinnor och den näst vanligaste bland män. Var tredje kvinna och var fjärde man i arbetslivet känner sig stressad några dagar per vecka eller mer, det vill säga att man är spänd, orolig eller okoncentrerad. År 2005 slöt de tre stora arbetsgivarorganisationerna i Europa och Europafacket ett ramavtal om hur stress i arbetslivet kan förebyggas och åtgärdas. Från svensk sida representeras Europafacket av LO, TCO och SACO. Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1, ska alla företag med anställda bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetet ska omfatta både de fysiska, psykiska, sociala delarna av arbetet, och till exempel långvarig arbetsrelaterad stress. Enligt Arbetmiljöverket är stress den fysiologiska reaktion som uppstår i kroppen när människan utsätts för krav och förväntningar. Det är när kraven och förväntningarna inte stämmer överens med individens förutsättningar som ohälsa kan uppstå. Detta kan även få återverkningar i arbetsgrupp och organisation. Enligt Arbetsmiljölagen ska individen ha möjlighet att påverka sin arbetsmiljö genom att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation. Stressorer i arbetsmiljön Ett antal faktorer i arbetsmiljön kan fungera som stressorer, till exempel för hög arbetsbelastning, eller så låg arbetsbelastning att individen inte känner sig behövd. Ytterligare exempel är lågt inflytande, för lite stöd, buller, extrema temperaturer eller dålig belysning. Ofta har stressorerna att göra med arbetsorganisation, ledning eller sociala relationer på arbetsplatsen. Möjligheten att klara olika nivåer av krav samverkar med det egna handlingsutrymmet. Det framgår av kravkontrollmodellen: En person kan klara höga psykiska krav om det samtidigt finns stor möjlighet att utöva kontroll över arbetet. Då stimuleras anställda att vara aktiva och att utveckla både sig själva och organisationen Höga krav utan eget handlingsutrymme riskerar att resultera i slutkörda arbetstagare Låga krav i kombination med låg möjlighet att utöva kontroll över arbetet kan leda till att anställda blir uttråkade och passiva De reaktioner som kan uppkomma av stress på arbetet är till exempel somatisering (sömnproblem, ryggont, muskelvärk, magproblem, huvudvärk, tunnelseende), minnesproblem, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, och nedstämdhet. I arbetsgruppen kan stress synas genom hög frånvaro, hög personalomsättning och konflikter. Flera faktorer i arbetet, som kan upplevas stressande, ger ökad risk för hjärtsjukdom. Det gäller till exempel små möjligheter att påverka arbetssituationen i kombination med alltför höga krav, ett pressande arbete, upplevd obalans mellan ansträngning och belöning, lågt stöd i arbetet, upplevelse av orättvisor, liten möjlighet till utveckling och osäkerhet i anställningen. Nattarbete, långa arbetsveckor och buller kan också ge ökad risk för hjärtsjukdom. Hos kvinnor och män ger likartad exponering i arbetet samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom. Risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke är dock under de yrkesverksamma åren ungefär dubbelt så stor som för kvinnor. För att kunna reparera kroppen om den utsatts för stress krävs återhämtning. Ständig stress och bristande återhämtning minskar kroppens reparationsförmåga. Sömnbrist minskar motståndskraften mot andra sjukdomar och är en stressor i sig. Sömn är den viktigaste faktorn för återhämtning och reparation. Att kunna ta korta pauser i arbetet är viktigt både för psykisk och fysisk återhämtning. Vid längre återkommande skift behövs längre viloperioder. IT-stress och teknikstress Arbetslivet har visat sig bilda nya stressorer. Mängden information som kommer via mejl och datorer kan upplevas som stressande och svår att sortera. Stressen kan förvärras av känslan att man måste svara snabbt eller ständigt kunna nås via mobiltelefon eller e-post. Nya system, program och utrustningar är svåra att använda utan introduktion eller utbildning. It-stress kan uppstå då användaren känner att den inte kan hantera verktygen. Dessutom kan irritation uppstå när tekniken strular och det blir väntetid. I organiseringen av arbetet bör det tydligt sägas hur tekniken ska användas och för att minimera risken för att tekniken ska bli en stressor bör användare få det individuella stöd och den utbildning de behöver för att klara tekniken i arbetet. Stig Lars Gustav "Pigge" Werkelin, född den 24 februari 1961 i Burgsvik på södra Gotland, är en svensk entreprenör.
Lars-Gunnar Björklund, född 24 februari 1937 i Stockholm, död 30 november 2012 i S:t Matteus församling, Stockholm, var en svensk journalist i radio och TV. Björklund var särskilt känd som sportkommentator från Vasaloppet och
ishockey-VM. Björklund arbetade i nästan 20 år som marknadsdirektör vid Tipstjänst. Josefin Skogetun har flyttat runt mellan andrahandsboenden med sin dotter sedan 2011. Hon är en av de tusentals personer i Stockholmsområdet som vet hur det är att behöva bryta upp från sitt boende, och börja leta efter en ny bostad att bo i.
Vi sitter i köket i lägenheten Josefin Skogetun just nu hyr i andra hand i Sundbyberg. Vi har bott här i tre år nu, där kontraktet har förlängts ett år i taget. Innan det här var det ett andrahandskontrakt på ett år, och innan det så bodde vi i en källarlokal som egentligen var en arbetslokal, säger Josefin Skogetun. Tänker på det varje dag Att inte veta var och hur man kommer att bo om ett år är förstås påfrestande. Varje år, redan ett halvår innan kontraktet går ut, börjar man oroa sig för om man eventuellt måste flytta igen. Och även om vi har fått förlängt så har det varit en väldigt kortvarig ro, säger Josefin Skogetun. Hur mycket tänker Du på Din boendesituation? Det gör man varje dag. Sedan stoppar man huvudet i sanden med jämna mellanrum, men man tänker på det jämnt. Bostadsbristen sprider sig Förra året uppgav 184 av landets 290 kommuner att de hade underskott på bostäder. En rundringning som SVTs nyhetsredaktioner gjort visar att nu har närmare 250 kommuner bostadsbrist. Bara tre kommuner har överskott, Haparanda, Åsele och Hultsfred. I Stockholms län saknas det bostäder i varenda kommun. Man känner sig mer och mer maktlös Josefin Skogetun upplever att situationen har förvärrats de senaste fem åren även när det gäller att få tag på lägenheter att hyra i andra hand. De som hyr ut sina lägenheter vet om att de kan ta hutlösa hyror, och det verkar som en del faktiskt betalar också. Vilket gör att vi andra som kanske inte kan betala 10 000 kronor i månaden för en lägenhet, för oss blir det färre och färre alternativ. Man känner sig mer och mer maktlös. Bor Du i hyresrätt, andrahand eller som inneboende? Vad är Din erfarenhet av bostadsmarknaden? Hyresrätter, bostadsrätter, andrahand, svartkontrakt, soffsurfning. Vi tittar just nu på bostadsvillkoren i Sverige. Hur bor vi, hur ser bristen på bostäder ut och vad får det för konsekvenser? Mats, Matts eller Matz är ett mansnamn som är en svensk kortform av den ursprungliga äldre namnformen Mattias vilken har grekiskt (ursprungligen hebreiskt) ursprung. Formen Mats har förekommit i Sverige sedan slutet av 1400-talet. Den danska formen är Mads.
Mats var ett modenamn på 1950- och 1960-talen och var på sin popularitetstopp bland de 10 vanligaste namnen. Därefter började det konkurreras ut av Mattias som i slutet av 1980-talet hade nått samma höjder som Mats tidigare haft. Mats var dock fortfarande Sveriges 35:e vanligaste mansnamn 2002, men bland nyfödda pojkar ligger det numera någonstans runt 250e plats. 31 december 2014 fanns det totalt 64 981 personer i Sverige med namnet Mats, varav 42 647 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 272 pojkar namnet, varav 4 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag i Sverige: 24 februari (sedan 1986). Estlands nationaldag
Namnsdag: Mattias, Mats (Sverige), Mats, Mattias (Finland) Denna dag i historien: 1582, Den gregorianska kalendern antas av påve Gregorius XIII och införs i de katolska länderna i oktober samma år 1607, I Mantua uruppförs Claudio Monteverdis Orfeo, som anses vara världens första "fullskaliga" opera 1910, Fotbollsklubben Malmö FF bildas 1933, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) bildas 1988, Hustlers ägare Larry Flynt vinner ett prejudicerande tryckfrihetsmål i USA:s högsta domstol mot pastor Jerry Falwell från den kristna högern: En enhällig domstol avslår Falwells skadeståndsbegäran på 200 000 dollar gällande en parodi av honom som publicerats i Flynts tidning Hustler 1994, I brittiska Gloucester grips seriemördaren och sexualförbrytaren Fred West och dennes hustru och polisen genomsöker parets bostad, kallat "Skräckens hus" Tisdagen den 23 februari fyller Prinsessan Estelle 4 år.
Den som önskar lämna en gratulation till Prinsessan kan göra det via Facebook eller genom att skicka en hälsning via hemsidans hälsningsformulär. Måndagen den 22 februari arrangerade Prinsessan Madeleine, tillsammans med organisationen Min Stora Dag, ett sagokalas på Kungliga slottet.
Till Kungliga slottet kom 12 barn, mellan 5–8 år, från hela landet för att vara med vid sagokalaset. Prinsessan Madeleine hälsade alla välkomna och därefter bjöds det på saft, kakor och tårta. Efter en stunds lek uppträdde Tobbe Trollkarl, därefter avrundades kalaset med fiskdamm och mera lek. Min Stora Dag Min Stora Dag är en svensk insamlingsstiftelse som förverkligar önskedrömmar för barn och unga med svåra sjukdomar och diagnoser i Sverige. Stiftelsens vision är, ”Alla barn med svåra sjukdomar i Sverige ska få vara med om något positivt utöver det vanliga som ger kraft och självkänsla i en tung vardag”. Prinsessan Madeleine är beskyddare för Min Stora Dag. Stiftelsen grundades år 2000 och under 2014 var över 2 500 barn med om en aktivitet med Min Stora Dag. Måndagen den 22 februari hölls en utrikesnämnd på Kungliga slottet.
Utrikesnämnden är ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen där Kungen sitter ordförande. Nämnden består av talmannen och nio andra ledamöter från riksdagen samt nio suppleanter. Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. I grundlagen står det att ”Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs”. Kronprinsessan är med vid utrikesnämnden. Utrikesnämnden i grundlagen 11 § Regeringen ska fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden som kan få betydelse för riket och överlägga med nämnden om dessa så ofta som det behövs. I alla utrikesärenden av större vikt ska regeringen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske. 12 § Utrikesnämnden består av talmannen samt nio andra ledamöter, som riksdagen väljer inom sig. Närmare bestämmelser om Utrikesnämndens sammansättning meddelas i riksdagsordningen. Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av regeringen. Regeringen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i en viss fråga. Ordförande vid sammanträde med nämnden är statschefen eller, om han eller hon har förhinder, statsministern. Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden ska visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han eller hon har fått kännedom om i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt. Måndagen den 22 februari deltog Prins Daniel i Svenska skidförbundets och Svenska skidrådets projekt Alla på snö på Gärdet i Stockholm.
Under förmiddagen på Gärdet fick fjärdeklassare från Snösätraskolan, Hökarängsskolan och Rågsveds skola prova på olika sätt att glida på snö till exempel genom att åka längdskidor, vid ett lekområde i sluttande terräng och teknikträning på ett ovalt spår. Om Alla på snö Alla på snö är ett rikstäckande evenemang där barn i årskurs fyra under en dag erbjuds att gratis prova alla aktiviteter som ryms inom en svensk skidanläggning. Tillsammans med kommunen, skolan och skidanläggningen ordnar Alla på snö en dag då allla fjärdeklassare bjuds in och får prova på och utforska allt det roliga, sköna, inspirerande, fartfyllda och häftiga med snö. Att utmana och använda sin balans och smidighet. Få njuta av fartvinden, växa med ökad skicklighet. Och bli skönt trött av både fysisk ansträngning och koncentration. Tappström. Inbrottslarm från en matbutik.
Väktare som åkt på larm till butiken upptäcker att det varit inbrott. Tjuvarna har tagit sig in via ett garage och sedan brutit upp ett tobaksskåp i butiken. |
Arkiv
June 2019
FörfattareMarianne Zetterström Kategorier |