Kom ihåg att hålla huvudet kallt idag så att Din uthållighet och förståelse kan ge Dig framgång. Tänk efter noga innan Du gör några ekonomiska investeringar idag och gör det endast om de är långsiktiga. Lyssna på andra istället för att försöka tvinga på Dina åsikter för att undvika bråk. Det kan vara svårt för Dig att visa hur Du känner för Din partner idag. Det kan vara lite rörigt i hemmet då det finns risk att argument uppstår. Räkna även med att ha det lite knivigt på jobbet mellan Dina kollegor. Ta det försiktigt idag.
Ett år har gått
Trehundrasextiofem dagar Så många dagar har jag tänkt på Dig Men jag är rädd Rädd för att jag ska tänka på Dig i trehundrasextiofem dagar till Och trehundrasextiofem till Varje år Varje månad Varje vecka Varje dag Varje timme Varje minut Varje sekund Det var så det kändes då Men det känns inte så längre För Du har gått vidare Men jag lever kvar I drömmen Drömmen om att det någon gång ska bli vi Det är allt jag önskar Allt jag vill Är att ha Dig. För mig själv Men det skulle varit orättvist Mot resten av världen För Du är helt fantastisk Helt perfekt På alla plan Fast jag vet inte om jag är redo Redo att lämna min plan Redo att gå vidare Redo att kasta mig ut Och blotta mitt inre för någon annan igen Det känns som kulor genom mitt bröst Fast det är ju Din tröst Att vara kär i Dig Är som att hoppa bungyjump Utan säkerhetslinor Och jag Jag älskar Dig Att ha skolios innebär att man har en krokig ryggrad. En vanlig orsak är att benen är olika långa och att bäckenet därför blir snedställt. Det kallas funktionell skolios och betyder att ryggraden rätas ut när man sitter eller ligger.
När ryggraden aldrig rätas ut är skoliosen strukturell. Det är också vanligt, men orsaken är för det mesta okänd. Skolios kan också bero på medfödda missbildningar, eller sjukdomar och skador i muskler och nervsystem. Lätt skolios, med en liten krök, är vanligt och väldigt sällan till besvär för den som har det. En större skolios är inte så vanligt men för den som får det finns en risk för stora besvär. Den vanligaste skoliosen upptäcks vanligtvis i 13-14 års ålder. Den innebär oftast att bröstryggraden är krökt i en liten båge åt höger. En skolios blir nästan alltid större i samband med perioder av snabb kroppslig tillväxt. Förändringen av ryggraden fortsätter tills kotpelaren har slutat växa, och ibland en period efter att tillväxten har slutat också. En kraftig skolios som inte behandlas kan ge besvärande symtom. På sikt ökar risken för ryggsmärtor på grund av felställda kotor och diskar. Skolios som beror på missbildning eller sjukdom i nerv- eller muskelsystemet kan ge större problem och leder oftare till operation. Med en lätt skolios behöver man oftast ingen behandling om man är vuxen. Barn med funktionell skolios kan ibland få ett inlägg i skon eller klackförhöjning för att kompensera för olika långa ben. Om man fortfarande växer, och det finns risk för att man kommer att utveckla en kraftigare skolios, kan man behandlas med korsett tills man har slutat växa. Lyckas den behandlingen förblir skoliosen oförändrad. Målet är inte att göra ryggen rak, även om det undantagsvis händer att ryggraden blir rakare. Om man har en stor krök räcker det oftast inte med korsettbehandling. Då kan en operation vara det enda som kan motverka en fortsatt utveckling av skoliosen. Skolios upptäcks oftast hos skolhälsovården som kan bedöma om det behövs ytterligare undersökningar eller behandling. Om skoliosen upptäcks i lågstadiet eller tidigare bör barnet alltid undersökas av en ortoped. En vuxen som får besvär av skolios kan först kontakta sin vårdcentral. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd. Att man har skolios innebär att man har en krokig ryggrad. För det mesta rör det sig då om funktionell eller strukturell skolios. Funktionell skolios orsakas oftast av att benen är olika långa så att bäckenet därför blir snedställt. Den vanligaste formen av strukturell skolios kallas idiopatisk skolios, vilket betyder att orsaken är okänd. Skolios kan bero på medfödda missbildningar i kotpelare eller ryggmärg. Den kan också bero på sjukdomar i muskler eller nervsystem. Har man en neurologisk skada finns en stor risk att man får skolios redan som litet barn. Dessutom ökar skoliosrisken ju allvarligare den neurologiska sjukdomen är och ju högre upp på ryggraden den neurologiska skadan sitter. När man har skolios är ryggraden böjd i sidled, betraktat rakt bakifrån. Människan justerar automatiskt sin hållning för att hålla balansen och undvika smärta och trötthet, så hållningen behöver inte vara annorlunda än hos en person som har en rak ryggrad. Besvären kan vara mycket varierande. Personer med krökar på upp till 40 grader har inte ryggbesvär i större omfattning än de som inte har skolios. Det är först vid mycket stora krökar som skolios ger väsentliga problem. Ryggen är uppbyggd av ryggraden och omgivande muskler. Ryggraden består i sin tur av 24 kotor. Mellan kotorna ligger diskar, mellankotskivor. För att ryggraden ska hänga ihop, men också vara rörlig, finns leder mellan kotorna. Dessa leder hålls samman av ledband och korta muskler. Diskens kärna består av en mjuk massa medan den yttre delen är en fastare kapsel. Diskarna är viktiga för ryggens rörlighet och fungerar samtidigt som stötdämpare. Ryggradens översta del kallas halsryggen. Den följs av bröstryggen och längre ned ländryggen. Kotorna i bäckenet bildar korsbenet och svansbenet. Med en liten skolios ska man betrakta sin rygg som frisk. I sällsynta fall kan en måttlig skolios ge trötthetskänsla och värk i ryggen. En lite större skolios ger ett förändrat utseende av ryggen, oftast utan fysiska besvär, men ju mer ryggen kröks desto mer ökar belastningen på ryggraden. Är skoliosen stor ökar risken för ryggsmärtor och svårigheter med andningen. En funktionell skolios innebär att kröken på ryggraden rätas ut när man ligger eller sitter. En sådan skolios är för det mesta av det lindrigare slaget och kröken är oftast under 15 grader. Ungefär ett av tjugo skolbarn har en sådan skolios men den ger sällan några besvär. En strukturell skolios ändras inte när man sätter sig eller lägger sig ned. Fyra av fem personer med strukturell skolios har en krökning vars orsak inte går att förklara. Ofta finns det mer än en krök i en skoliosrygg och då brukar en av krökarna vara betydligt större. Om man har fått en första krök på ryggraden försöker kroppen att motverka den sneda hållningen genom att böja tillbaka, kompensera, i en andra krök, och en s-formad skolioskrök uppkommer. Strukturell skolios medför att kotornas vridning är konstant. Vid kraftig vridning kan bröstkorgen dras med och man kan få en puckel på den ena sidan av bröstryggen till följd av att revbenen buktar ut. Räknas även de minsta krökarna har nästan var tionde person i landet en skolios. Det är vanligt att skolios visar sig i de tidiga tonåren och orsaken till den sortens skolios är fortfarande okänd. En liten skolios är lika vanlig hos pojkar som flickor. Större krökar är däremot fyra gånger vanligare bland flickor än bland pojkar. Undersökningar har visat att av de barn som varje år föds i Sverige är det cirka tre av 1 000 som senare får en skolios som kräver behandling. En orsak till en funktionell skolios kan vara att benen är olika långa, eller att bäckenet är aningen snedställt. Allvarliga orsaker till skolios är ytterst ovanliga. Men ibland kan den bero på en medfödd faktor som till exempel förändringar i kotpelaren, tillväxtstörning eller sjukdom i muskel- eller nervsystemet. Den vanligaste typen av skolios är den som inte har någon förklarlig orsak, men skolios kan även bero på olika förändringar i ryggraden som påverkar ryggen när man växer. Det kan vara en fraktur på en kota eller en godartad tumör, som gör att kotorna växer ojämnt och gör kotpelaren krokig. Har man en neurologisk skada, som cerebral pares (CP), finns en stor risk att man får skolios redan som litet barn. Även ryggmärgsskador och polio leder ofta till skolios. Den som skadas i ryggmärgen före tio års ålder löper ökad risk att utveckla en skolios senare i livet. Sjukdomar i muskulaturen och/eller nervsystemet kan leda till krokig rygg, vilket brukar kallas neuromuskulär skolios. Man har funnit att ärftlighet har betydelse för risken att få skolios, och risken att få skolios ökar om man har någon nära släkting med skolios. Hos i övrigt friska personer beror skolios aldrig på att man har burit tungt eller på att man har sovit, stått eller suttit med dålig hållning. Det är mycket ovanligt att en lätt skolios ger besvär. Om man har en lite större krök, över 20 grader, kan det i viss mån förändra utseendet på ryggen, men det ger sällan några fysiska besvär. Den vanligaste skoliosen, som i regel upptäcks i de tidiga tonåren, innebär oftast att bröstryggraden är krökt i en liten båge åt höger, sedd bakifrån. Om en kraftig skolios inte behandlas kan den ge olika typer av symtom, som trötthet och smärtor. På sikt ökar risken för ryggbesvär på grund av så kallade förslitningsförändringar kring felställda kotor och diskar. Skolios som beror på medfödd missbildning eller sjukdom i nerv- eller muskelsystemet kan ge större problem och leder oftare till operation. Är kröken väldigt stor kan bröstkorgen förändras så påtagligt att lungorna får minskat utrymme och andningen försämras, men detta är mycket ovanligt. När det rör sig om så kallad neuromuskulär skolios är ryggradskrökningen ofta långsträckt och c-formad. En skolios utvecklas, det vill säga ökar i gradtal, nästan alltid i samband med perioder av snabb tillväxt, särskilt i puberteten. För flickor växer skoliosen som snabbast vid åren kring första menstruationen. En mindre del av de skolioser som upptäcks redan i tre- till tioårsåldern kan öka särskilt snabbt. Vilka skolioser som kommer att öka är svårt att förutse. Därför är det viktigt att unga personer med skolios följs noga. Förändringen av ryggraden pågår ända tills kotpelaren slutat växa och ibland ytterligare en tid efter det. En skolios som är mindre än 35 grader när man har slutat växa brukar sedan inte förvärras, och den ger vanligtvis inte heller några besvär. Om man hunnit få en större krök, över 45 grader, är det vanligt att skoliosen fortsätter att öka även efter det att man slutat växa. I vissa fall kan man få besvär av skolios i vuxen ålder, vanligen efter 40 års ålder. Det kan bero på att en skolios som man haft från ungdomen förvärras och att man får smärtor från ländryggen nedanför skoliosen. Man kan också få en nytillkommen skolios på grund av ålders- och slitageförändringar. I hög ålder kan man då få problem med smärtor i ländryggen och utstrålande smärta i benen. Ju yngre man är när man får en krökning av ryggraden och ju större krökningen är då, desto större är risken att ryggraden blir mycket krokig om den inte behandlas. Den som har en krök över 50 grader löper risk att skoliosen ökar även efter det att man har växt färdigt. De kraftiga krökarna innebär att belastningen ökar, vilket gör att kröken spontant förvärras med tiden. Ökar kröken ytterligare ett tiotal grader i bröstryggen kan lungornas funktion försämras. Likaså ökar förslitningsförändringarna i ländryggen om krökningen blir större. Vid en neuromuskulär skolios påverkas bröstkorgen och lungorna fungerar sämre. Bukhålans utrymme kan minska och magtarmfunktionen försämras. Den sneda ryggen kan leda till att revben till slut kan trycka mot bäckenet. Det finns då risk för trycksår och det kan bli svårt att sköta sin hygien. I svåra fall sjunker hela ryggen ihop. Det innebär stora problem att hålla balansen och att förhindra trycksår när man sitter. Hos skolbarn brukar skolios upptäckas hos skolhälsovården som kan bedöma om det behövs ytterligare undersökningar eller behandling. Om en skolios upptäcks hos barn i lågstadiet eller dessförinnan bör barnet alltid undersökas av ortoped. Om man som vuxen upplever sin skolios som besvärande kan man till att börja med kontakta sin vårdcentral. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Det är vanligt att skoliosen upptäcks hos barn i låg- och mellanstadiet trots att den sällan ger symtom då. För att upptäcka skolios tidigt undersöker därför skolsköterskan eller skolläkaren barnens ryggar noga redan i fjärde klass. Barnet får böja sig framåt medan sköterskan eller läkaren ser på ryggen bakifrån. Då kan de framför allt upptäcka om bröstkorgen inte är symmetrisk, om skuldrorna har olika höjd, om bäckenet är snett eller om det finns andra skillnader mellan höger och vänster sida av kroppen. I många skolor har skolhälsovården tillgång till en så kallad skoliometer som mäter höjdskillnaden mellan skulderbladen i böjt läge och denna mätning kan översättas i ett ungefärligt skoliosgradtal. Om en skolios upptäcks innan puberteten brukar skolläkaren skriva en remiss till en ortoped som får undersöka ryggen samt röntga den för att dels avgöra skoliosens storlek men också fastställa om den beror på någon form av missbildning, tumör eller annan yttre påverkan. Ibland kan en undersökning med magnetkamera vara nödvändig. Man får då information om mjukdelarna i och omkring kotpelaren. Om skoliosen upptäcks i puberteten behöver den ofta inte utredas vidare men däremot kontrolleras. När krökningen är lindrig räcker det med att en ortoped kontrollerar ryggen med sex till tolv månaders mellanrum. Ortopeden kontrollerar ryggen ända tills man har slutat att växa. När en skolios röntgas tas röntgenbilderna när man står upp. Bilder tas framifrån och från sidan av bröst och ländrygg. Hur kraftig kröken är mätt i grader framgår av mätningar av den största kröken. Genom upprepade mätningar går det att följa utvecklingen av en skolios. Ibland krävs en särskild röntgenundersökning för att avgöra så kallad skelettålder. Det är en röntgen av bäckenet eller av handen som visar hur mycket skelettet förväntas växa ytterligare. Undersökningen gör det lättare för läkaren att bedöma risker för fortsatt krökning. Eftersom de allra flesta skolioser är lätta behöver man oftast ingen behandling om man är vuxen. Barn i skolåldern med funktionell skolios, på grund av olika långa ben, kan ibland få pröva ett inlägg i skon eller att förhöja klacken, vilket kan göra att ryggen rätas ut. En missbildning kan göra att delar av kotorna inte utvecklas normalt. Ryggkotorna växer ojämnt och ryggraden bli krokig. Det är viktigt att upptäcka det tidigt så att behandling ges innan kröken blivit stor. Om man inte har vuxit färdigt, och det finns risk för att man kommer att utveckla en kraftigare skolios, kan man behandlas med korsett tills man har slutat växa för att förhindra att ryggen blir snedare. Läkaren överväger korsettbehandling om krökningen av ryggraden ökar vid upprepade kontroller och är minst 25 grader hos en person som beräknas ha minst ett år kvar att växa. Ett barn med skolios får en korsett för att hindra att krökningen ökar under den kvarvarande tillväxten. Vid ett lyckat resultat förblir skoliosen oförändrad, det vill säga lika stor efter behandlingen som vid dess start. Målet är inte att göra ryggen rak, men är korsettbehandlingen extremt framgångsrik kan ryggen ibland bli rakare efter behandlingen än vad den var vid dess start. En korsett fixerar bålen och slutar under armarna. Barnet behöver inte ha korsetten under idrott och skolgymnastik. Tidigare var Boston-korsetten den vanligaste korsetten för skoliosbehandling. Den ska användas 23 timmar om dygnet. Idag används oftast nattkorsett, till exempel så kallad Providence-korsett. Nattkorsetten korrigerar kraftigare, men behöver endast användas under nattens åtta timmar. Korsett ordineras av ortopedläkaren men tillverkas och utprovas av ortopedingenjör. Det är viktigt att man redan efter några veckor får besked om att behandlingen är effektiv. För att läkaren ska kunna se hur behandlingen fungerar får barnet genomgå skoliosröntgen med korsetten på. Behandlingen pågår tills man har vuxit färdigt, ibland alltså i flera år. Att vänja sig vid att ha en korsett är besvärligt och ofta krävande, och den största påfrestningen på barnet är oftast den psykiska. Om man har en kraftigare krök, större än 45 grader, räcker det oftast inte med korsettbehandling. Kirurgisk behandling kan då vara den enda effektiva behandlingen. Genom operation motverkas en fortsatt krökning av ryggraden. Valet av behandling beror på: Hur gammal man är Vilken typ av skolios man har Vilken nivå i ryggraden kröken eller krökarna ligger Om man fortfarande växer och skoliosen ökar till över 40 grader, trots att man bär korsett, rekommenderas operation. Om man har en krök som är mellan 25 och 40 grader när man börjar med korsett och man har lång tid kvar att växa behövs oftast ingen operation. Den som har en krök över 50 grader löper risk att skoliosen ökar även efter det att man har växt färdigt. De kraftiga krökarna innebär att belastningen ökar, vilket gör att kröken spontant förvärras med tiden. Har man en sådan kraftigare skolios kan en operation vara den bästa behandlingen på längre sikt. En operation kan innebära att barnets tillväxt hämmas. Därför är det ofta bäst med korsettbehandling för att skjuta upp en planerad operation till så nära avslutningen av tillväxten som möjligt. Om man är äldre och fått åldersförändringar i ryggraden kan skelettet påverkas ytterligare. Kotorna kan bli kilformade och förskjutas inbördes. Opereras man då går det ofta inte att räta ut kröken särskilt mycket, utan operationen görs istället för att stabilisera ryggraden, det vill säga ta bort smärtsam rörlighet. Ibland behöver även trycket lättas för nerver som har kommit i kläm. Trycket kan ha gett smärta och förlamning som extra besvär. Genom en så kallad steloperation, görs ett antal angränsande kotor sinsemellan orörliga. Målet är att minska kröken, få ryggen i god balans samt att förhindra att kröken ökar i framtiden. En strävan är att man ska få tillbaka en naturlig hållning i bröst och ländrygg. Om man kan ha kvar rörlighet och normal hållning i nedre delen av ländryggen, motverkar det framtida problem i den återstående rörliga delen av kotpelaren. Den vanligaste är att steloperationen görs bakifrån genom att läkaren fixerar den krokiga delen av ryggen med skruvar och metallstag. När kotpelaren korrigeras och fixeras bakifrån tar man ibland bentransplantat från bäckenet och lägger mot kotpelaren. Detta stimulerar kroppen att läka samman benmassan ungefär på samma sätt som sker vid ett benbrott. Ibland sker steloperationen framifrån. Då tar man bort diskarna och ersätter dem med finfördelat ben från ett revben. Efter operation behövs sällan korsett. Man kan lämna sjukhuset inom en vecka och börja i skolan igen efter tre till fyra veckor. Det tar cirka sex månader innan steloperationen är fullt läkt och först då kan man börja idrotta och belasta ryggen hårdare igen. Skolios utreds vid de flesta ortopedkliniker, men opereras endast vid några få universitetskliniker i Sverige. Vid behov skickas en specialistvårdsremiss till ryggkirurgisk klinik med nödvändig kompetens. Ett barn med skolios behöver som alla barn röra på sig och vara fysiskt aktiva på olika sätt. Man kan få hjälp av en sjukgymnast med lämpliga övningar som stärker rygg och magmuskler, men någon sjukgymnastik som påverkar själva krökningen av ryggraden finns inte. Detsamma gäller skolios hos vuxna. För barn och ungdomar som bortsett från skoliosen är helt friska, är riskerna för allvarliga komplikationer i samband med operation mycket små, under en procent. Under själva operationen övervakas ryggmärgens funktion med neurofysiologiska metoder som snabbt varnar kirurgen om ryggmärgen riskerar att ta skada. Riskerna för komplikationer vid ryggoperationer ökar med stigande ålder. Bröstryggen hos normala vuxna blir allt stelare med åldern, medan ländryggen behåller en hel del av sin rörlighet till hög ålder. Ländryggen utsätts också för större belastning. En steloperation som begränsas till bröstryggen ger mindre risk för besvär på sikt jämfört med då steloperationen går ner till nedersta delen av ländryggen. Om Du har tålamod och använder Din hjärna kommer Du att märka att det finns stora möjligheter till framgång. Det ser jättebra ut på ekonomifronten, men tyvärr kommer Dina utgifter att höjas. Se till att vara öppen när det kommer till Dina bekymmer och diskutera saken med familj och vänner eftersom de kan hjälpa Dig att se saken ur ett annat perspektiv. Tänk på att avsluta alla uppgifter som Du håller på med på jobbet, annars kan det uppstå problem mellan Dig och Dina överordnade. Oavsett vad som händer kan Du räkna med att Din partner står vid Din sida, bara Du ger honom eller henne lite tid för sig själv. Det är en utmärkt vecka om Du vill ge Dig ut och resa eller umgås med Dina närstående.
Efter några veckors ledighet har Du förhoppningsvis lyckats koppla bort alla tankar på jobbet. Men när det nu är dags att komma tillbaka efter sommaren kan det vara svårt att få igång jobbhjärnan igen.
Växla upp långsamt Precis som att Du kan behöva varva ned successivt innan semestern kan det vara skönt att trappa upp i lagom takt. Visst, Du har säkert jättemycket att göra när Du kommer tillbaka men det bästa för Dig är att ta med Dig semesterlugnt till arbetsplatsen. Att stressa upp sig leder sällan till något konstruktivt. Börja inte med alla livsstilsförändringar på en gång Semester innebär ofta sena kvällar, god (och ofta lite för mycket) mat, stillasittande och kanske ett och annat glas vin. Många ser därför hösten som en nystart. Man vill börja träna, ha en vit månad och bli bättre på att laga matlåda. Risken är dock att Du går in för hårt och inte orkar genomföra någon förändring alls. Låt augusti bli en övergångsperiod, där Du har kvar ena benet i semestermyset medan det andra går hälsans väg. Se till att ha kul Planera in såväl jobb som fritidsaktiviteter under hösten som Du ser fram emot. Kanske ett projekt eller en arbetsuppgift som Du länge velat ta Dig an? Förläng helgerna med några lediga fredagar eller måndagar fram till julledigheten. Om inte semesterkassan är alltför skral kanske en planerad weekendresa kan få mörkrets och kylans antågande att kännas lite mer uthärdligt. Eller varför inte en tripp till sommarstugan i slutet av augusti? Personlighetsförändring är en ganska vanligt symptom på depression och en allvarsam upplevelse som är svår att beskriva. Även svårt för vissa att förklara, personlighetsförändring upplevelser är inte ovanligt, särskilt för någon som har nyligen varit inblandad i en traumatisk händelse. Det är viktigt att skilja personlighetsförändring från depersonalisationssyndrom och förstå vad som utlöser erfarenhet när det kombineras med en underliggande sjukdom som depression.
Personlighetsförändring är ett tillstånd där en person känner sig fristående eller på något sätt skiljas från hans eller hennes kropp. Känslan beskrivs ofta av individer som en känsla av "flytande eller svävande" över sin kropp, oförmögen att uppleva känslor eller tankar. Ungefär som att titta på sig själv i en dröm, är den person som inte kan direkt känna en koppling till händelser som händer runt omkring honom/henne. Som ett symptom på en annan sjukdom som depression, cirka 20 till 40% av befolkningen uppger att de har tillfälliga upplevelser av personlighetsförändring. Detta passerar erfarenhet är typiskt ett resultat av en befintlig sjukdom eller funktionshinder. Cirka 2% av befolkningen har rapporterats återkommande eller ihållande upplevelser av personlighetsförändring. Flyktiga upplevelser av personlighetsförändring ofta kopplade till en underliggande sjukdom som depression. Snabb Depersonalisation erfarenheter även kan hänföras till en allvarlig händelse, i vilken ett känns omedelbart utsatt för fara, eller som ett resultat av läkemedelsförgiftning. Depression och personlighetsförändring agerar omväxlande, många av de associerade symtom på depression kan utlösa Depersonalisation och vanligaste rapporterade effekten av personlighetsförändring är depression. Om depersonalisering är ihållande, som varar mer än bara en liten stund, eller om det återkommer och har inte kopplats till en underliggande sjukdom, kan tester krävas för att utesluta depersonalisationssyndrom. I flyktiga fall av personlighetsförändring, ingen omedelbar behandling som krävs. Som ett symptom på depression, behandling av depression i sig kan potentiellt lösa problemet. Den tillfälliga erfarenhet orsakar minimal försämring, med de flesta patienter att hitta lindring genom att ta itu med de enskilda triggers som föranledde händelsen. Personlighetsförändring erfarenheter kan tas upp med någon form av psykoterapi, även om psykoterapi inte är skyldig att behandla upplevelsen. Symtom på depression kan inkludera sömnlöshet eller överdriven sova, en utlösande faktor för personlighetsförändring upplevelser. Andra symptom på depression inkluderar apati, okontrollerad gråt eller irritabilitet, svårt att fokusera och oavsiktlig viktökning/förlust. En potentiell symptom på depression som inte bör förbises är självmordstankar. I händelse av självmordstankar eller beteende bör Du omedelbart söka hjälp från sjukvårdspersonal. Både fildelare och andra nätanvändare väljer allt oftare att skydda sig mot övervakning på nätet.
En ny undersökning pekar mot att omkring 700 000 svenskar nu aktivt gömmer sig med anonymiseringstjänster. Datalagringsdirektivet, ipredlagen och FRA-övervakningen har skrämt många svenskar. Enligt en ny enkät från forskningsprojektet Cybernormer vid Lunds universitet har omkring 200 000 svenska ungdomar i åldersgruppen 15-25 år redan valt att göra sig anonyma på nätet med anonymiseringstjänster, med namn som Relakks, Ipredator och Mullvad. Det motsvarar 15% av åldersgruppen. Eftersom internetanvändande och fildelning är vanligast just bland yngre är andelen som väljer nätanonymitet med all säkerhet betydligt lägre bland äldre. Vi vet inte i dag med säkerhet hur det ser ut i andra åldersgrupper. Men en grov uppskattning, som bygger på insikten om att övriga åldersgrupper inte fildelar illegalt i samma utsträckning, är att omkring 700 000 svenskar i dag väljer att genom någon betaltjänst dölja sin identitet på nätet, säger Måns Svensson, doktor i rättssociologi och projektledare för undersökningen. Siffrorna är överraskande eftersom en enkätfråga om anonymisering från PTS tidigare i år inte fångat upp någon ökning sedan 2009. I den enkäten är dock frågan inte likadant formulerad vid mättillfällena och metodiken har ändrats. Nyligen öppnade också EU-domstolen för att ipredlagen på allvar ska kunna börja användas i Sverige. Därmed skulle upphovsrättsinnehavarnas organisationer kunna få identiteten på misstänkta fildelare från bredbandsföretagen. Det talar för att efterfrågan på anonymisering kommer att växa ytterligare. Om EU-domstolens utlåtande leder till en intensifierad jakt på fildelare så finns det mycket som tyder på att användandet av den här typen av tjänster för anonymitet kommer att växa ännu fortare, säger Svensson. Forskarna i Lund bedömer att fildelningen är den viktigaste drivkraften för anonymiseringen men att den växer även bland de som inte fildelar. Danny Aerts, vd för stiftelsen .se som administrerar de svenska nätadresserna, bedömer att det är växande övervakning på nätet som satt fart på anonymiseringstjänsterna. När övervakningen ökar, både från staten och från privata aktörer som Facebook och Google, så ökar också efterfrågan, säger Aerts. Men jag tror att det är bra att det finns tillgång till anonymiseringstjänster. När man till exempel pratar om den arabiska våren tycker alla i Sverige att det är bra att de har möjlighet att vara anonyma. Och det är konstigt om inte det skulle gälla på hemmaplan också. Du kommer att få ny energi genom att delta i en idrott eller utomhusaktiviteter. Oavsett vem som frågar bör Du inte låna ut pengar eftersom Du troligtvis kommer att ångra det. Undvik även kontroversiella frågor om Du ska på dagen, det kommer nämligen att förstöra potentialen. Du kan vänta Dig en underbar dag om Du har en partner som Du lever med. Ni kommer bara att komma närmare och närmare varandra ju mer tid Ni spenderar tillsammans. Om Du planerar eller ska gå på ett möte bör Du söka råd hos en advokat idag.
Congratulations to the United States to 37 000 visitors to my site, http://lebima.weebly.com hope You found something funny. It would be nice to have a comment or a like mark
Låt inte Din rädsla styra och äventyra Din glädje, kom ihåg att rädslan bara sitter i Ditt huvud. Det är en perfekt dag för Dig att ge Dig ut i naturen med en nära vän, då detta kommer att hjälpa både Ditt humör och Dig själv och samtidigt hjälpa Dig att reda ut några missförstånd. Det kan vara lätt att Ditt förhållande påverkas negativt på lång sikt om Du inte försöker att dämpa spänningen mellan Dig och Din partner. Om Du ska resa kommer Du att leva livet, men tyvärr blir det ganska dyrt idag. Hoppa inte på lockande investeringsförslag.
Fokusera på Din och Ditt barns hälsa om Du är gravid. Se till att kontrollera Dig själv om Du spenderar tid med familjen, annars kan dagen sluta i ett bråk. Förvänta Dig stora framgångar på jobbet idag. Du måste koncentrera Dig för att leva upp till Dina egna förväntningar om jobb och kommer att märka att Dina kunskapers kvalitet testat. Dina planer kan ändras på en sekund idag. Det ser bra ut på den ekonomiska fronten.
Sarkoidos innebär att ett eller flera organ i Din kropp inflammeras. Inflammationen beror på en rubbning i immunförsvaret. Oftast får Du sjukdomen i lungorna. Symtomen varierar och det kan ta tid innan sjukdomen går över. De flesta blir friska utan behandling, men hos några kan sarkoidos ge livslånga besvär.
Sarkoidos kan ge olika symtom. Det beror bland annat på att sjukdomen kan uppstå i ett eller flera organ samtidigt eller vid olika tidpunkter. Sarkoidos finns i två former: Akut sarkoidos. Brukar kallas Löfgrens syndrom och innebär att Du inom en eller några dagar blir sjuk med feber, trötthet, muskel- och ledvärk. Det är också vanligt med ömma, blåröda fläckar på underbenen eller att fotlederna svullnar. Du blir oftast frisk inom några månader till något år. Icke akut sarkoidos. Kallas också sarkoidos med smygande insjuknande. Den formen är vanligare och symtomen utvecklas långsammare. Vanliga besvär är trötthet, hosta och andfåddhet vid ansträngning. Du kan också minska i vikt ofrivilligt. Sjukdomen kan pågå i flera år och ger ibland bestående problem i det eller de organ som påverkats. Vilka andra symtom Du får beror bland annat på vilket eller vilka organ Du har fått sarkoidos i. Sjukdomen är vanligast i lungorna Det är vanligast att få sarkoidos i lungorna eller i lymfkörtlarna, men ett eller flera andra organ kan också påverkas. Vid sarkoidos i inre organ får Du inte alltid symtom. Men läkare kan upptäcka sjukdomen i blodprover eller vid till exempel röntgenundersökningar. Här följer en beskrivning av vilka symtom som är vanligast beroende på var i kroppen Du har fått sarkoidos. Symtomen kan förekomma vid båda formerna av sarkoidos, men vissa besvär är vanligare vid den ena formen. Lungorna Du kan få hosta eller tryckkänsla över bröstet. Hostan är oftast torr, vilket innebär att Du inte hostar upp slem. När Du anstränger Dig kan Du bli andfådd. Om Du har haft sjukdomen ett tag kan Du eventuellt känna andfåddheten också i vila. Andfåddhet är ovanligt vid den akuta formen. Lymfkörtlarna Det är vanligt att lymfkörtlar som finns inne i bröstkorgen förstoras. Det kan du inte själv känna, utan det brukar vara läkaren som upptäcker det vid en lungröntgen. Ibland blir även lymfkörtlar som finns mer ytligt under huden förstorade. Då kan Du känna dem. Huden Knölros är en del av den akuta formen av sarkoidos. Det är ömmande, blåröda, runda och lätt upphöjda hudförändringar som vanligtvis ses på underbenen. Oftast finns de bara kvar i några veckor och efterlämnar inga ärr. Vissa personer med icke akut sarkoidos får andra typer av hudförändringar. De kan se ut på många olika sätt, men det är vanligt med brunröda, lätt upphöjda fläckar som inte kliar. När de läker ut efter månader till år blir de tunnare och bleknar. Ibland ses små upphöjda punktformiga knottror. Gamla ärr efter exempelvis operationer kan bli brunaktiga och svullna upp. Det kan vara det första tecknet på sarkoidos. Vissa områden i tatueringar kan också bli tjockare. Ögonen Om ögonen blir inflammerade vid sarkoidos blir de oftast intensivt röda, känsliga för ljus och gör ont. Inflammationen dämpas av kortisonbehandling, men kan återkomma med ojämna mellanrum. Lederna Ett vanligt första symtom vid akut sarkoidos är att det gör ont, svullnar och känns stelt i fotlederna och ibland även i knälederna. Vid ett utdraget sjukdomsförlopp kan du få värk och stelhet i flera leder, men oftast går det över. Hjärtat Det är ovanligt att få sarkoidos i hjärtat. Får Du det kan hjärtat slå långsammare eller oregelbundet, och Du kan känna Dig yr och få svimningskänsla. Du kan också få hjärtsvikt, även om det är mycket ovanligt. Då orkar hjärtat inte pumpa runt blodet som det ska, vilket kan märkas genom att du blir andfådd och får svullna underben. Hjärnan och nervsystemet Symtom från hjärnan och nervsystemet märks inte alltid så tydligt och kan därför vara svåra att upptäcka. Sjukdomen kan sitta centralt i hjärnhinnorna eller i mer ytliga nerver, till exempel i ansiktet. Exempel på mer påtagliga symtom är: Förlamade ansiktsmuskler, vilket oftast går över Försämrat minne Koncentrationssvårigheter Kramper Förvirring Njurarna Sarkoidos kan orsaka njurstensanfall. Det beror på att sjukdomen påverkar kroppens omsättning av D-vitamin. Då samlas det för mycket kalk i blodet och njurfunktionen försämras. Kontakta en vårdcentral om Du misstänker att Du har sarkoidos. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. För att kunna vara delaktig i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår den information Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Om Du inte talar svenska har Du rätt att få informationen på Ditt eget språk, till exempel med hjälp av tolk. Du har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning. Det finns ingen medicin som botar sarkoidos. Syftet med den behandling som ges är att dämpa inflammationen när den är som aktivast. Då minskar ofta Dina besvär och Du mår bättre. Genom att dämpa inflammationen minskar också risken för att Du får besvär som inte går över, som till exempel försämrad lungkapacitet eller sämre funktion i andra organ. Oftast behöver Du ingen eller bara en kortvarig behandling om Du har den akuta formen av sarkoidos. Har Du besvär kan Du få läkemedel som lindrar symtomen, till exempel värktabletter med ibuprofen. Om Du har en kraftig ledinflammation kan Du få kortison, antingen med sprutor i de drabbade lederna eller i tablettform. Akut ögoninflammation behandlas med kortisondroppar i ögonen och vid behov även med kortisontabletter. Du kan också få andra typer av ögondroppar. Det är inte heller säkert att Du behöver behandling om Du har den icke akuta formen av sarkoidos. Om Du inte har tydliga symtom eller känner Dig särskilt sjuk kan läkaren ofta föreslå att ni avvaktar några månader för att se hur sjukdomen utvecklas. Om Du blir sämre under den tiden kan Du få behandling. Annars fortsätter Du att träffa läkaren för kontroller med några månaders mellanrum. Om Du har någon form av sarkoidos och något organ börjar fungera sämre, får Du i första hand ofta prova kortison i tablettform. Det är vanligast om Du har sarkoidos i lungorna med symtom som hosta, andfåddhet och trötthet. Det är vanligt att få kortison i minst ett år. Under den tiden minskas dosen gradvis. Om sjukdomen har påverkat nervsystemet krävs ofta ganska höga doser av kortison i flera månader. Ibland räcker inte effekten av kortison och ibland blir biverkningarna för påtagliga. Då kan Du behöva en kombination av en lägre dos kortison och ett immundämpande läkemedel. Exempel på sådana är methotrexat och azatioprin. De kräver speciella, regelbundna kontroller av leverfunktionen och blodstatus och behandlingen behöver ibland pågå i flera år. En del läkemedel ges via dropp direkt i blodet om annan behandling inte fungerat. Ett sådant läkemedel är till exempel infliximab. Behandlingen tar någon eller några timmar på sjukhus och upprepas med några veckors mellanrum. Kortison kan ge biverkningar. Hur kraftiga de blir beror bland annat på vilken dos Du får och hur länge Du behöver läkemedlet. Några vanliga biverkningar är: Viktuppgång Humörsvängningar Blåmärken Tunn, skör hud Benskörhet Kortison påverkar ämnesomsättningen och minskar kroppens känslighet för insulin. Det ökar risken för att Du ska få diabetes. Om Du går upp i vikt ökar risken ytterligare. Så se till att Du äter varierat och nyttigt och rör på Dig så gott Du kan. På det sättet minskar Du också risken för att behandlingen med kortison ska orsaka benskörhet. Trötthet är ofta ett besvärande symtom som det inte ännu finns någon specifik behandling mot. Ibland kan Du få kortisontabletter, men fördelarna med behandlingen måste då vägas mot risken för de biverkningar som kortison kan ge. Torrhosta kan ibland lindras med luftrörsvidgande medicin som Du andas in. Vid sarkoidos i hjärtat kan Du behöva särskilda mediciner och kanske en pacemaker, för att hjälpa hjärtat att hålla en jämn rytm. Du behöver inte träffa läkare så ofta, men Du fortsätter gå på kontroller tills det inte längre finns några tecken på att sjukdomen är aktiv. Tecken på att sjukdomen fortfarande är aktiv kan vara att du fortsätter vara trött och ständigt har lite feber. Då fortsätter läkaren att följa hur sjukdomen utvecklas. Vid akut sarkoidos räcker det ofta med två till tre kontroller under något år. Vid icke akut sarkoidos är sjukdomsutvecklingen mer svårbedömd. Därför behövs längre uppföljningstid, ofta i flera år. Men du behöver bara träffa läkaren kanske en eller två gånger per år. Det finns inget enskilt prov som visar att du är frisk. Läkaren gör istället en sammantagen bedömning av Dina symtom och svaren från blodprov, mätningar av lungornas funktion och lungröntgen. Om Du har sarkoidos i hjärtat, ögonen eller hjärnan och nervsystemet följer läkaren utvecklingen av sjukdomen med lite andra metoder. De flesta blir friska De allra flesta som får sarkoidos blir friska och fria från symtom inom något till några år. De flesta blir inte sjuka igen. Den akuta formen av sarkoidos går oftast över på några månader till ett år. Om Du har haft akut sarkoidos och varit symtomfri i mer än ett år är risken mycket liten att du blir sjuk igen. Har du icke akut sarkoidos kan det ta längre tid innan du blir frisk, Sjukdomen kan pågå under flera år och i perioder märkas mer eller mindre. Det är vanligt att känna sig trött under lång tid. Men efter några år blir de allra flesta friska. En del får bestående besvär i det organ som har varit inflammerat. Symtomen varierar beroende på vilket eller vilka organ som Du haft sarkoidos i. Har dina lungor varit mycket påverkade kan Du till exempel få ständiga besvär med andfåddhet. Beroende på vilka delar av kroppen som är påverkade kan du behöva genomgå ett antal olika undersökningar. På vårdcentralen blir Du undersökt av en läkare och får lämna blodprover. Om Du har typiska symtom som feber, ömmande blåröda fläckar på underbenen eller svullna fotleder och kanske hosta får Du oftast remiss för lungröntgen. Upptäcks då lungförändringar kan det räcka för att Du ska få diagnosen akut sarkoidos. Men du kan också få genomgå fler undersökningar för att se vilka organ som är påverkade och hur mycket de är påverkade. Är Dina ögon röda, ljuskänsliga och gör ont ska Du få kontakt med en ögonläkare för att undersöka ögonen. Lungfunktionen brukar undersökas genom att Du får andas i apparater som mäter lungornas kapacitet, så kallad spirometri. Det kan också bli aktuellt med bronkoskopi. Det innebär att luftrören undersöks genom att ett smalt, böjligt fiberoptiskt instrument förs ned genom näsan. Du behöver oftast genomgå flera och upprepade undersökningar för att få veta om Du har icke akut sarkoidos. Här är exempel på undersökningar som kan bli aktuella: Du får röntga lungorna om Du har torrhosta och besvär med andfåddhet. Om röntgen visar tecken på sarkoidos får Du oftast genomgå en bronkoskopi Du kan behöva skiktröntga bröstkorgen, så kallad datortomografi Vid ögonbesvär tittar en ögonläkare i Dina ögon med mikroskop för att ta reda på om de har blivit inflammerade Om nervsystemet kan vara påverkat blir Du undersökt med en magnetkamera, så kallad MRT. Du kan också få lämna ett ryggvätskeprov. Det innebär att en läkare med hjälp av ett nålstick i ländryggen tar prov från vätskan som omger ryggmärgen Du får lämna blodprover som bland annat visar funktionen hos levern och njurarna och nivåerna av kalcium. Även nivåerna av kalcium i urinen mäts Vid båda formerna av sarkoidos brukar Ditt vilo-EKG undersökas för att se om hjärtrytmen är normal. Om den inte är det eller om Du upplevt svimningskänsla brukar hjärtfunktionen utredas vidare med EKG-övervakning under 24 timmar. Hjärtat kan även undersökas med ultraljud. Du kan också behöva göra ett arbetsprov eller undersökas med magnetkamera. I enstaka fall tas vävnadsprov från hjärtmuskeln. Det är vanligt att läkaren tar ett vävnadsprov för att säkert kunna ställa diagnos. Oftast tas provet från den plats som är lättast åtkomlig, exempelvis huden. Provet kan sedan analyseras i mikroskop. Vid sarkoidos fungerar inte kroppens immunförsvar helt som det ska. Immunförsvaret ska bland annat ta bort och förstöra främmande ämnen som kommit in i kroppen. Den mekanismen fungerar inte riktigt vid sarkoidos, och vissa organ kan bli inflammerade. När Du har sarkoidos samlas cellerna som ska bekämpa inflammationen i små klumpar som kallas granulom. Granulomen kan med tiden lösas upp helt eller omvandlas till ärr. Omvandlas granulomen till ärr kan Du få bestående besvär från organet. Det är oklart vad som orsakar sarkoidos. Det kan vara något ämne i miljön omkring oss, kanske något vi andas in, eventuellt en mikroorganism. I sällsynta fall kan flera personer i samma familj få sarkoidos. Det tyder på att sjukdomen till viss del också är ärftlig. Sarkoidos betraktas inte som en smittsam sjukdom, Vilka organ som Du får sarkoidos i och hur sjukdomen utvecklas beror bland annat på Dina genetiska förutsättningar. Med hjälp av ett blodprov kan läkarna se vilka genanlag Du har och säga lite säkrare hur sjukdomen kommer att utvecklas. Varje år får omkring 1 200 personer i Sverige diagnosen, men ytterligare några hundra får sannolikt sjukdomen utan att den upptäcks. Det är ytterst ovanligt att någon får sarkoidos före 20 års ålder. Det är bäst om Du undviker att försöka bli gravid så länge sarkoidosen är aktiv och framför allt om Du får behandling. En graviditet skapar extra påfrestningar för Din kropp, som redan är påverkad av en inflammation och eventuell behandling. Men det brukar inte medföra några större problem om du ändå blir gravid. Det finns inget som talar för att sarkoidos skulle öka risken för komplikationer. Rådgör med Din läkare om Du har sarkoidos och vill bli eller är gravid. Sarkoidos kan påverka vardagslivet, särskilt om Du känner Dig väldigt trött. Till exempel kanske Du inte kan vara lika fysiskt aktiv som tidigare. Du kan också behöva få behandling under flera år och Du kan få biverkningar av de läkemedel Du tar. Men oftast blir Du bättre ju längre tiden går, och det finns saker Du kan göra för att klara vardagslivet lättare. Många känner sig i bättre form sedan kortison satts in och det är också vanligt att kortison i sig kan förbättra humöret. Vila och motion i lagom blandning kan också göra att Du mår bättre. Sarkoidos är bara synlig om Du får sjukdomen i huden och det är ovanligt att utslagen sitter i ansiktet. Det gör att Du ibland kan uppfattas som friskare än Du känner Dig vilket kan vara frustrerande. Det kan vara bra att berätta för Din omgivning om sjukdomen. Då kan Du mötas av bättre förståelse de dagar då Du kanske mår dåligt och inte orkar med det som förväntats av Dig. Spendera dagen med familj och vänner, så ska Du se att Du får ny energi och känner Dig avslappnad. Du bör prioritera eventuella problem i familjen idag. Det kommer att finnas lite saker som hindrar Dig från att vara i balans med Dig och alla i Ditt hushåll. Du kan förvänta Dig en överraskning från Din partner som kommer få er att komma närmare och närmare varandra. Skyll inte på vänner idag. Det är en bra dag att spekulera i nya ekonomiska möjligheter, men passa även på att samla in skulder som andra är skyldiga Dig. Ovänner kan komma att prata illa om Dig eller försöka skada Dig.
Du vet att Du är vuxen om Du svara på frågorna, räkna ihop antalet ja och kontrollera Ditt resultat längst ner
(Marianne Zetterströms svar inom parentes, 18 ja) 1. Har ett banklån (Ja) 2. Pensionssparar (Nej) 3. Veckohandlar (Nej) 4. Har skrivit Ditt testamente (Nej) 5. Har gift Dig (Ja) 6. Har skilt Dig (Ja) 7. Har barn (Ja) 8. Gör en månadsbudget (Nej) 9. Köper egen julgran (Nej) 10. Har en livförsäkring (Nej) 11. Återvinner avfall och åker till lokala sopstationen (Nej) 12. Har ett sparkonto (Nej) 13. Ofta hemfaller åt nostalgi (Ja) 14. Har Ica- eller Coop-kort (Ja) 15. Äger en gräsklippare (Ja) 16. Prioriterar tvättiden framför kompishäng (Ja) 17. Intresserar Dig för ränteprognoser (Nej) 18. Planterar blommor (Nej) 19. Kan tömma elementen (Ja) 20. Har ett gemensamt bankkonto (Nej) 21. Oroas över ungdomen (Ja) 22. Hemnetknarkar (Nej) 23. Stör Dig när någon inte har städat hemma (Ja) 24. Kan byta säkring (Ja) 25. Jämför sugkapacitet innan Du köper dammsugare (Nej) 26. Ogillar överraskningar (Nej) 27. Lyssnar på P4 (Nej) 28. Njuter av trädgårdsarbete (Nej) 29. Löser Melodikrysset (Nej) 30. Dina föräldrar frågar Dig om råd (Nej) 31. Använder rabattkuponger (Nej) 32. Klagar på högljudda grannar (Nej) 33. Använder uttryck som "rocka fett" eller "shit pommes" två decennium för sent (Nej) 34. Antar att FTW är en felstavad förkortning för folktandvården, och att LOL eventuellt har med facket att göra (Nej) 35. Ser alltid till att få åtta timmars sömn (Nej) 36. Läser dödsannonserna (Ja) 37. "Vart är världen på väg?" är en återkommande inre fråga (Ja) 38. Använder strykjärn (Ja) 39. Löser krypto (Nej) 40. Tänker att Du och vännerna ses alldeles för sällan (Nej) 41. Använder kalender (Ja) 42. Föredrar fotriktiga skor (Nej) 43. Ligger vaken och tänker på jobb (Nej) 44. Har bekanta som gått in i väggen (Nej) 45. Kan byta däck (Ja) 46. Blir irriterad om Du inte får sitta på "din" plats vid matbordet eller på jobbet (Nej) 47. Livspusslet är ett ord i Ditt vokabulär (Nej) 48. Följer Melodifestivalen och känner att Du "hänger med" (Nej) 49. Har fritidshus (Nej) 50. Blir glad om någon tror att Du är yngre än vad Du är (Ja) Så vuxen är Du: 0-20 poäng Du är fortfarande ung, åtminstone i sinnet. Anser Du Dig vara yngre mentalt än kroppsligt, se upp med att försöka vara "down with the kids". Det skiner igenom och skapar bara åldersångest. 21-40 poäng Du är vuxen helt enkelt. Eventuellt lite lillgammal. Du passar in i normen, på gott och ont. 41-50 poäng Du kan vara för vuxen för Ditt eget bästa. Slappna av och gör något otillåtet. Röda vinet
melodi Gubben Noak Röda vinet, röda vinet uti glasen står Bäst vi börjar smaka ifall det tas tillbaka Fatta glasen djupt i basen utbringar vi en skål Mera, mera vin servera när vi druckit ur Bara vi nu tål det se upp för alkoholet Tag nu skvätten i falsetten om igen en skål |
Arkiv
June 2019
FörfattareMarianne Zetterström Kategorier |