16 skäl att vilja vara anonym på nätet
Skriv ut E-post Det finns många skäl till varför Du behöver tänka på Din säkerhet på nätet, och varför det kan vara bra att vara anonym. Här finner Du en lista över några av de vanligaste orsakerna till att folk vill vara anonyma på nätet. Bank, Behöver jag Dold.se för att skydda mig när jag surfar till min bank? Ja, med Dold.se får Du ett extra skydd när Du besöker Din bank. Skyddet innebär att ingen utomstående kan se vilken bank Du anlitar eller vid vilken tidpunkt Du surfar dit. Maila, Jag vill maila anonymt från Hotmail. Visst gör Hotmail så att jag är anonym? Nej, Du är inte anonym om Du mailar från Din internetmail, inte ens när Du fritt får välja en mailadress. Eftersom Hotmail kan spåra Ditt IP-nummer, kan man också se att det är Du som har registrerat ett mailkonto. Med hjälp av Dold.se kan Du vara helt anonym när Du mailar, förutsatt att Du skapar Ditt mailkonto hos Din mailleverantör efter att Du installerat Dold.se Fildelning, Jag vill kunna dela med mig av filer utan att någon kan se vilka filer jag delar ut. Är det möjligt med Dold.se? Ja, Dold.se stödjer fildelning i alla fildelningstjänster som finns på marknaden. Det gör att Du kan fildela helt anonymt. Utökat datorskydd, Jag har antivirus och brandvägg på min dator. Behöver jag verkligen Dold.se eller är jag säker ändå? Ja, Du har glädje av Dold.se ändå. Brandvägg skyddar mot intrång och antivirus skyddar mot virus. Dold ger ett annat slags skydd, nämligen anonymitet på nätet. Det är något som varken en brandvägg eller antivirus ger. Chatt, Jag är orolig att någon ska kunna spåra mig eller mina barn via IP-adressen när vi chattar på exempelvis MSN eller annan chatt-tjänst. Kan Dold.se ge detta skydd? Ja, Dold.se ger ett fullständigt skydd av Ert IP-nummer och ger därmed ett extra skydd till Dig och till barnen. Sökningar, Jag söker ibland efter känslig information på nätet, och vill inte att söktjänsten ska kunna se från vilken IP-adress sökningarna har skett. Skyddar Dold.se vid sökningar? Ja, Dold.se skyddar Dig så att det inte går att se att sökningarna skett från Din dator. Politisk registrering, Jag är orolig över att myndigheter ska kartlägga mitt internetanvändande i politiska syften och vill kunna söka information fritt på internet utan att riskera att bli åsiktsregistrerad. Skyddar Dold.se min integritet? Ja, Dold.se gör så att varken Din ISP, myndigheter eller någon annan kan kartlägga Ditt internetanvändande. Internetcensur, Jag bor i ett land där jag inte tillåts besöka vissa sajter på internet. Kan Dold.se hjälpa mig att komma runt detta? Ja, Dold.se gör så att Du går runt de spärrar som finns i Ditt land. Eftersom Du surfar via Sverige så kan Du därifrån ta Dig ut var som helst i världen. Spelsajter, Jag tillåts inte att använda spelsajter fritt från det land där jag bor. Kan jag spela fritt via Dold.se? Ja, genom att använda Dold.se så kringgår Du eventuella sådana begränsingar. Integritetsskydd, Jag vill värna om min personliga integritet på nätet, och ogillar tanken på att vara övervakad av min internetleverantör. Kan Dold.se ge mig ro? Ja, genom att använda Dold.se så förhindrar Du att Din internetleverantör eller någon annan kan registrera Dina vanor på nätet. Affärshemligheter, Jag arbetar inom finansindustrin där vi bland annat kartlägger bolag. Kan Dold.se skydda vissa av våra affärshemligheter? Ja, tack vare att Du surfar via Dold.se så kan ingen utomstående se vilka företag Du för närvarande intresserar Dig för genom att följa vart Du surfar på nätet. Utpressning, Kan Dold.se skydda mig mot eventuell utpressning? Ja, Dold.se gör så att eventuellt känsliga uppgifter om Ditt surfande inte kan användas mot Dig om uppgifterna kommer i orätta händer. Skyddad identitet, Jag lever under skyddad identitet. Kan Dold.se hjälpa mig att bevara min integritet? Ja, personer som lever under hot har rätt att kunna vara aktiva på Internet. Genom att använda Dold.se får Du ett utökat anonymitets-och integritetsskydd. Arbetsplatsen, Min arbetsgivare övervakar mig på arbetsplatsen, och jag vill inte detta. Kan Dold.se hjälpa mig? Ja, Dold.se gör så att Din arbetsgivare inte kan se vart Du surfar på Din arbetstid. Demokrati och yttrandefrihet, Jag ser ett tydligt motsatsförhållande mellan bevarandet av demokrati och yttrandefrihet, och den ökade övervakningen av vanliga människor. Kan Dold.se hjälpa mig att ta ställning i denna fråga? Ja, genom att använda Dold.se visar Du att Du vill värna om yttrandefrihet och demokrati, och att Du är emot digital registering och lagring av internettrafik. Sjukdom, Jag lider av en ovanlig sjukdom som jag vill hålla hemlig. Kan Dold.se hjälpa mig när jag söker information om denna sjukdom? Ja, Dold.se gör så att ingen utomstående kan se vilka sidor Du besökt eller vilken information Du har tagit del av. Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet har en samsyn om detta. De anser att skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och att överskott som huvudregel 1 ska återinvesteras i verksamheten.
Denna syn ska komma till tydligt uttryck i den kommande budgetpropositionen och konkreta ändringsförslag föreslås. Regeringen ska avisera och därefter lägga fram förslag som stärker medborgarnas och de folkvalda församlingarnas ställning, samtidigt som en mångfald av olika alternativ och utförare värnas. Frågan om vinst i välfärden behöver adresseras från en rad olika perspektiv för att politiken ska vara verkligt verkningsfull. Det finns ett starkt engagemang bland mycket breda led i befolkningen för att göra något åt dagens situation. Därmed finns en stark förväntan på oss som folkvalda, inte bara inom våra tre partier, att verka för åtgärder mot vinstjakten i välfärden. Nedan konkretiserar de de första och viktigaste stegen för att se till att skattemedlen går till det de är avsedda för. Skattemedel ska användas för att utveckla välfärden, inte berika enskilda företag eller enskilda individer. Den vinstjakt som pågår i välfärden måste stoppas. Både för att resurser ska användas till det de är avsedda för, och för att kommersialiseringen får negativa följder vad gäller likvärdighet, kvalitet, effektivitet, behovsstyrning och öppenhet inom den samlade välfärden. Om de förslag vi kommit överens om skulle visa sig vara otillräckliga för att uppnå syftet är vi beredda att gå vidare med ytterligare åtgärder. Dagens kommersialisering av välfärden har lett till ett ökat behov av kontroll och granskning i efterhand, något som skapar resursslöseri och ineffektivitet. Det behöver skapas ett gemensamt regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta syfte, inte vinstintresset. Välfärd utan vinstintresse Våra partier är överens om att vinstjakten som incitament ska bort från välfärdssektorn. Vår gemensamma utgångspunkt är att behoven i skola, vård och omsorg gör att det inte finns utrymme för vinstutdelning av skattemedel till aktieägarna om verksamheten utförs av ett bolag. Detta är en omfattande process, som måste ske i flera steg. En utredare skall lämna förslag dels kring hur reglerna för offentliga medel för driften av skattefinansierad välfärd skall utformas så att medlen kommer brukarna till godo och överskotten som huvudregel återförs till verksamheten, dels beskriva vilken påverkan en sådan reglering får för brukare, anställda och existerande aktörer och hur de senare kan ges stöd och anpassa sin verksamhet till sådana nya förhållanden. Skattemedel ska gå till just den verksamhet de är avsedda för. Regleringarna ska omfatta skola inklusive förskola, äldreomsorg, det vill säga hemtjänst och äldreboende, vård vad avser sjukhus och primärvård samt HVB-hem. Inom flyktingmottagandet krävs åtgärder som minskar utrymmet för kommersiella aktörer att göra orimliga vinster och att urholka kvaliteten. Våra partier är överens om följande utgångspunkter, vilka fastslås i budgetpropositionens finansplan och ska utgöra grund för arbetet med utredning och uppföljning. Skattemedel ska användas enbart till den verksamhet de är avsedda för. Förutsättningen för att privata aktörer ska få verka inom välfärdssektorn ska vara att syftet med verksamheten är att tillhandahålla privat insatt kapital och låg ränta på detsamma behöver inte återinvesteras. Om ägare till verksamheter fortsätter att av skattemedlen ta ut stora vinster, trots de nya regler som aviseras i denna överenskommelse, är vi beredda att gå vidare med ytterligare åtgärder. utbildning, vård eller omsorg av god kvalitet, inte att dela ut vinst till ägarna eller på annat sätt föra ut överskott ur verksamheten. Bolag som är verksamma i välfärden ska kunna påvisa att de inte drivs med vinstintresse för att kunna få ta del av offentliga medel. Eventuella överskott ska som huvudregel investeras i den verksamhet där de uppstått. Nya regler kring hur offentliga anslag får användas inom välfärden ska starkt begränsa möjligheterna att göra vinst, även vid försäljning. Det ska utredas om bolag som är verksamma i välfärden ska tillståndsprövas utifrån ett regelverk med ovan beskrivna innebörd innan de får vara verksamma. Uppföljning skall ske av att skattemedlen enbart används för avsedd verksamhet och att reglerna inte kringgås i syfte att tillgodose ägarnas ekonomiska intressen. Det nya regelverket ska gälla såväl befintliga som nya utförare. Ovanstående ska ligga till grund för direktiv till en utredning som ska ta fram nödvändig reglering på området. En utredning aviseras i budgetpropositionen och tillsätts i januari 2015 och ska lämna förslag i mars 2016. Propositioner utifrån utredningen ska läggas 2016. Partierna är också överens om att gemensamt utse utredare samt att proposition med ovan inriktning ska läggas fram av partierna gemensamt. Utredningen ska även omfatta följande: Utredningen ska överväga införandet av en syftesparagraf i bolagsordning eller andra styrande urkunder, med innebörden att verksamheten är syftet, inte att dela ut vinst till ägarna. Det ska utredas hur en extern instans eller ytterligare lagändringar kan säkerställa att syftet efterlevs. Utredningen ska undersöka hur SVB, eller andra nya bolagsformer, bör användas i välfärden i förhållande till det nya regelverket. Utredningen ska överväga bemanningskrav. I välfärden är lönekostnader den enskilt största utgiftsposten. Att dra ned på antalet anställda är därmed ett av de lättaste sätten att hålla nere kostnaderna. På så sätt skapar vinstsyftet starka drivkrafter att hålla nere på kvaliteten i välfärdsverksamheter. Ett bemanningskrav som reglerar att privata aktörer inte kan dra ned på personaltäthet eller personalkostnader kommer att starkt begränsa möjligheterna att göra vinst inom välfärden. Utredningen ska undersöka en ny styrning i välfärden efter New Public Management. Välfärdsprofessionernas kunnande och yrkesetik ska bli vägledande. Utredningen ska utveckla en nationell strategi för idéburen välfärd. Icke-kommersiella aktörer ska få möjlighet att växa och utvecklas. Deras självständighet ska värnas. Tillståndsprövning av alla aktörer inom välfärden ska utredas, liksom på vilket sätt ovanstående krav kan kopplas till denna tillståndsprövning. En sådan prövning ska ske på ett rättssäkert sätt. Utredningen ska föreslå konsekvensändringar gällande LOV utifrån det ändrade regelverket. Kommunallagen anger idag att en kommun inte får gynna enskild person eller företag. Det finns dock flera exempel på att när en kommun ändå genomfört en försäljning till underpris eller på annat felaktigt sätt så får det inte tillräckliga konsekvenser. Utredningen ska se över dagens lagstiftning för att säkerställa att kommunen i sådana fall får tillbaka de förlorade skattepengarna. Etablering av nya fristående skolor Svensk skola är i kris och därmed i stort behov av krafttag. I ett nationellt och sammanhållet skolsystem har kommunerna ansvaret för att garantera alla barn och unga rätt till god utbildning med hög kvalitet. Vi vill därför ge kommunerna avgörandet över nyetableringen av skolor med vinstsyfte. Detta beslut ska föregås av en utredning och proposition läggas 2015. Etablering inom LOV Det är i dag obligatoriskt för landstingen att använda LOV i primärvården. Konsekvensen av tvångsLOV inom primärvården har blivit en systematisk snedfördelning av skattemedel där lönsamma områden har prioriterats på bekostnad av andra. Ändringar föreslås i hälso- och sjukvårdslagen gällande delar som tvingar landstingen att införa fri etableringsrätt för primärvårdsföretag. Beslut om att upphäva tvångs-LOV gällande primärvården fattas i budgetpropositionen. När det gäller LOV i övrigt, kommer denna lagstiftning, i sin nuvarande form, som längst att vara i bruk fram tills ny lagstiftning träder i kraft gällande regleringen för att begränsa vinstintresset i välfärden. I och med denna kommer ett nytt regelverk angående valfrihetssystem att bli gällande. I avvaktan på ny lagstiftning ska de kommuner och landsting som väljer att tillämpa LOV kunna ta med medborgarnas behov, tillgänglighetsaspekter och ekonomiska överväganden vid val av de utförare som ska bedriva skattefinansierad välfärdsverksamhet inom LOV. Antalet utförare ska kunna begränsas och avtalen bör kunna prövas regelbundet. Kommuner och landsting ska kunna avgöra om upphandlingar och valfrihetssystem ska riktas till enbart icke-kommersiella aktörer. Skatteplanering Det är orimligt att företag som till stor del finansieras av skattemedel inte betalar skatt i Sverige, genom att vara baserade i så kallade skatteparadis. Detsamma gäller att detta även försvårar insyn i gemensamt finansierade verksamheter. Regeringen kommer att behandla förslag i syfte att stoppa kryphål vad gäller skatteplanering. Därtill tillsätts en särskild arbetsgrupp som kartlägger och analyserar skatteplanering i välfärdssektorn samt lägger förslag på hur detta kan motverkas. Därutöver ska utredas hur det kan säkerställas att den som får offentliga medel för att bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg ska beskatta denna del av sin verksamhet i Sverige. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en proposition enligt ovanstående ska läggas till riksdagen senast 2016. Upphandling och kollektivavtal De nya EU-direktiven om upphandling ger ett större handlingsutrymme för medlemsstaterna att uppställa krav på kollektivavtal samt att ta miljö- och sociala hänsyn vid offentliga kontrakt. Implementeringen av direktiven ska säkerställa att det vid all upphandling av tjänster ställs krav på kollektivavtal för arbetet med en representativ svensk facklig organisation som organiserar arbetstagarna i aktuell bransch, eller att anbudsgivaren visar att man tillämpar löner och anställningsvillkor som ligger på minst samma nivå som ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta villkor ska anges i förfrågningsunderlaget eller motsvarande. Kravet ska även gälla om arbetet läggs ut på någon annan part (underentreprenör). Detta gäller även för tredjelands aktörer. Regeringen ska ratificera ILO-konvention 94 om arbetsklausuler vid offentlig upphandling. Vid upphandling av varor ska det alltid ställas krav på att varorna produceras under sådana förhållanden att ILOs kärnkonventioner respekteras fullt ut. Då skrivningarna i SOU 2014:51, Nya regler om upphandling, inte är tillräckliga på detta område bör en utredning tillsättas med uppdrag att ta fram ovanstående. En nationell upphandlingsstrategi tas fram i nära samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Centrala perspektiv i denna strategi ska vara utveckling av offentlig verksamhet, ekologiska och sociala hänsyn, samt innovationer. Departement som har det samlade ansvaret för upphandling tar fram förslag om att göra grundläggande sociala och klimatpåverkande krav vid varuupphandlingar obligatoriska, för upphandlande myndigheter. Upphandling och kopplingar till skatteparadis Möjligheten att vid upphandling och valfrihetssystem exkludera aktörer som har undvikit beskattning genom att vara baserade i skatteparadis ska utredas. Utredning tillsätts under 2015 med sikte på proposition senast 2016. Offentlighet och insyn Offentlighetsprincipen ska gälla fullt ut för alla offentligfinansierade välfärdstjänster. Meddelarfrihet och meddelarskydd ska också gälla. En utredning behöver tillsättas om hur offentlighetsprincipen eller motsvarande kan utökas till att gälla offentligfinansierade välfärdstjänster betalda av såväl stat, som kommun eller landsting (vård, skola och omsorg). I SOU 2013:79 Stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, har förslag lämnats om införande av meddelarskydd i delar av berörda sektorer. En ny utredning tillsätts med uppdrag att ta fram förslag som rör verksamhet som till övervägande delen är offentligfinansierad, såsom kollektivtrafik, färdtjänst eller dylikt. Under tiden införs meddelarfrihet snarast möjligt där utredningsunderlag finns. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att en proposition enligt ovanstående ska läggas till riksdagen senast 2015. Öppna böcker Varje enskild skola, vårdcentral och motsvarande inom välfärden ska tydligt redovisa sin ekonomi. Detta gäller oavsett om huvudmannen är offentlig eller privat. Av redovisningen ska alla intäkter och kostnader kopplade till den enskilda enheten framgå. Vård efter behov Den grundläggande principen att vård ska fördelas efter behov ska hävdas. Lagstiftningen ändras så att privata försäkringspatienter inte kan gå förbi i kön i den offentligfinansierade vården. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att proposition lämnas under 2015. Privatisering av sjukhus Lagstiftningen ändras så att möjligheterna att sälja eller privatisera universitets- eller regionsjukhus förhindras. Det ska inte vara möjligt att gå runt lagstiftningen genom att stycka upp verksamheten. Regeringen aviserar i budgetpropositionen att proposition lämnas under 2015. Lisa Marie Presley, född 1 februari 1968 i Memphis i Tennessee, är en amerikansk sångerska och låtskrivare.
Lisa Marie Presley, born February 1, 1968 in Memphis, Tennessee, is an American singer and songwriter. Om jag är borta, tappar jag poäng och då har jag inte råd att köpa en ny jacka.
Jag tycker poängsystemet är dåligt. Om jag är borta tappar jag poäng och då har jag inte råd att köpa en ny jacka eftersom poängen baseras på hur mycket jag har jobbat, säger en anställd som vill vara anonym till P4 Stockholm. Arriva ger uniformspoäng till alla anställda, som de kan använda för att beställa arbetskläder. En heltidsanställd får 1 800 poäng per år vilket motsvarar 450 poäng per kvartal. Den som arbetar mindre får färre poäng och den som är sjuk få inga poäng alls. Det här poängsystemet mäter hur mycket tid Du jobbar. Ju mer Du jobbar desto mer sliter Du på kläderna och då får Du också mer poäng att handla kläder för och det tycker vi är rättvist, säger Thomas Hedenius som är kommunikationschef på Arriva. Företaget kräver att alla anställda bär Arrivas uniform, men enligt Hedenius har det aldrig hänt att en enskild anställd nekats hämta ut arbetskläder. Mansnamnet Max är en kortform av det tyska-romerska kejsarnamnet Maximilian som betyder den störste. Att namnet finns i den svenska almanackan beror på att Oscar Is gemål, drottning Josefina, bland annat också hette Maximiliana.
Före 1950 var Max ett ovanligt namn i Sverige men har sedan stadigt stigit i namnlistorna och tillhör numera de 40 vanligaste. 31 december 2005 fanns det totalt 13 527 personer i Sverige med namnet, varav 9 860 med det som tilltalsnamn. År 2003 fick 669 pojkar namnet, varav 528 fick det som tilltalsnamn. Namnsdag: i Sverige 1 februari, i Finland 18 november. Berit är en svensk dialektal form av kvinnonamnet Birgitta som i sin tur är en svensk form av det iriska namnet Brigidh som betyder den höga. Namnet har funnits i Sverige sedan slutet av 1800-talet.
Namnet var populärt i Sverige på 1930- och 40-talen, vilket gör att det fortfarande är ett relativt vanligt namn totalt sett, men det är idag mycket ovanligt som tilltalsnamn för unga flickor. Den 31 december 2014 fanns det totalt 30 642 personer folkbokförda i Sverige med namnet Berit, varav 19 490 bar det som tilltalsnamn. Namnsdag: 13 oktober (sedan 2001, dessförinnan åren 1986-2000 på den 11 juni) Berit on ruotsalainen murre muoto naisten nimetty Bridget joka puolestaan on ruotsalainen muoto Irlannin nimi Brigidh mikä tarkoittaa korkeita.Nimi on ollut Ruotsissa vuodesta 1800-luvun lopulla. Nimi oli suosittu Ruotsissa vuonna 1930 ja "40s, mikä tarkoittaa, että se on edelleen suhteellisen yleinen nimi kokonaisuudessaan, mutta se on nykyään hyvin epätavallinen etunimi nuorille tytöille. 31 päivänä joulukuuta 2014 oli 30642 ihmistä rekisteröity Ruotsiin nimetty Berit, joista 19490 baari, joka etunimi. Nimipäivä: 13 lokakuu (vuodesta 2001, ennen vuoden 1986-2000 11. kesäkuuta) Namnsdag: Max, Maximilian (Sverige), Berit (Finland)
Denna dag i historien: 1713, Kalabaliken i Bender äger rum 1790, USAs högsta domstol sammanträder för första gången 1896, Giacomo Puccinis opera La Bohème har urpremiär i Turin 1968, Vietnamkriget. Fotografen Eddie Adams fångar ögonblicket när den sydvietnamesiske polischefen Nguyễn Ngọc Loan summariskt avrättar FNL-medlemmen Nguyễn Văn Lém genom att skjuta honom i huvudet på en gata i Saigon. Filmsekvensen visas i tv i USA och bidrar till att vända opinionen mot kriget 1982, Late Night with David Letterman startar i amerikansk tv på NBC 2003, Rymdfärjan Columbia exploderar ovanför Texas under återinträde i atmosfären. Samtliga sju i besättningen omkommer Utmattningssyndrom innebär att man har flera olika fysiska och psykiska symtom som man kan få efter långvarig stress eller andra påfrestningar. Det kan till exempel vara omställningar på arbetsplatsen eller händelser i privatlivet som gör att man blir sjuk. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man ”går in i väggen”. Till exempel kan man plötsligt få svårt att orientera sig och att göra vanliga saker som att till exempel låsa upp en dörr.
Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Oftast har man haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan man blir sjuk. Ett vanligt symtom är att man upplever en stor trötthet som, hur mycket man än försöker, inte går att vila bort. Andra symtom är minnesstörningar, oro och ångest, sömnproblem och hjärtklappning. Behandlingen ska anpassas efter de besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering bland annat innehåller motion, sjukgymnastik, samtalsterapi och stresshantering. Man brukar till exempel få jobba med sig själv och sina tankemönster och beteenden. Ibland är det också nödvändigt att hitta sätt att ändra sin livs- och arbetssituation. Beroende på vilka symtom man har kan man också behöva läkemedelsbehandling. Om man misstänker att man har eller håller på att få utmattningssyndrom kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för att få råd. Vad är utmattningssyndrom? Långvarig stress kan leda till utmattning Man klarar för det mesta av att hantera stress om man bara får tillräckligt med tid för återhämtning. Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Med tiden blir man tröttare och risken är stor för fysisk och psykisk utmattning. Lite förenklat kan utmattning sägas vara det sista stadiet av stress. Man har under lång tid inte brytt sig om signalerna om att kroppen och själen far illa, och man kan behöva lång rehabilitering för att kunna fungera som vanligt igen. Om man får diagnosen utmattningssyndrom har man haft en eller flera påfrestningar under minst ett halvår. Stressen har gjort att man har fått flera symtom som har pågått under minst två veckor. Påfrestningar både i arbetslivet och privatlivet Tempot i arbetslivet är ofta högt och många upplever en stark press på jobbet. Om man har ett arbete som tar energi och kraft utan att ge tillräckligt mycket tillbaka, kan det i längden leda till att man blir utmattad. Men även påfrestningar i privatlivet kan vara utlösande. Långvarig arbetslöshet, dödsfall, sjukdom eller en separation är svåra händelser som de allra flesta upplever som stressande. Utmattad eller utbränd? Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utbrändhet för att beskriva tillståndet. Hur kan man minska risken för utmattningssyndrom? Tid för återhämtning Under stressiga perioder behöver man också ta sig tid att varva ner och ta det lugnt för att samla kraft och återhämta sig. Detta behöver inte bara vara vila utan kan också innebära att man motionerar eller umgås med familj och vänner. Det är också bra att försöka sova ordenligt. Vad som gör att man varvar ner är väldigt individuellt. Det kan vara bra att försöka hitta sitt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Förutom att vila, motionera och sova ordenligt finns det mycket annat man kan göra själv för att undvika att bli sjuk av stress. Ju tidigare man lägger märke till de stressrelaterade besvären desto snabbare kan man förhindra att de blir värre. Både kroppsliga och psykiska Vanligen har insjuknandet föregåtts av ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre period. Symtomen kan vara både kroppsliga och psykiska. Känslomässiga Lättirriterad, orolig och nedstämd. Det är också vanligt att man har ångest. Tankemässiga Försämrat minne, koncentrationssvårigheter, problem med att planera och genomföra uppgifter. Sömnstörningar Svårt att somna och/eller många uppvaknanden under natten. Trötthet Energilöshet, trötthet som är svår att vila bort, utmattning. Kroppsliga Hjärtklappning, magkatarr, förstoppning, högt blodtryck, värk, överdriven ljudkänslighet. Själva insjuknandet kommer ofta smygande, men kan ibland vara dramatiskt då man upplever att man "går in i väggen". Man kan då plötsligt få svårt att orientera sig, svårt att göra vanliga saker som till exempel att låsa upp en dörr, bli förvirrad, känna stark ångest och få yrsel. Vanligt med skuldkänslor När prestationsförmågan försämras är det lätt att känna sig misslyckad, få skuld- och skamkänslor och bli nedstämd. Man blir känslomässigt utmattad och överkänslig för all slags stress. Fortsätter tillståndet blir ångestattacker vanliga. Ibland talar man om utmattningssyndrom med egentlig depression, eller utmattningsdepression som det också kallas. Det innebär att man har fått en depression som utlösts av stress. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade. Om man misstänker att man har eller håller på att få utmattningssyndrom kan man kontakta vårdcentralen eller sin företagshälsovård. Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Får du akuta psykiska besvär kan du kontakta psykiatrins öppenvård. Man får börja med att berätta hur man mår Vid ett besök hos en läkare eller annan behandlare berättar man om vilka besvär man har och vad som kan ha orsakat dem. Läkaren gör också en kroppslig undersökning för att utesluta att det finns andra sjukdomar bakom symtomen. Man brukar också få lämna ett blodprov, bland annat för att utesluta andra sjukdomar. Anpassad efter besvär och behov Behandlingen är anpassad efter vilka besvär man har. Det är vanligt att behandling och rehabilitering innehåller: Information och utbildning i hur stress påverkar kropp och psyke Rådgivning om livsstil och metoder för att minska daglig stress, till exempel med motion och avslappningsövningar Samtalsterapi med till exempel psykolog, kurator, arbetsterapeut eller sjuksköterska Stresshantering individuellt eller i grupp, ofta med inslag av så kallad mindfulness-träning Sjukgymnastik Ibland behövs läkemedelsbehandling mot till exempel hjärtklappning, sömnstörning, ångest eller depression Man brukar få behandling på vårdcentral eller via företagshälsovården. Behövs mer specialiserad hjälp kan man få det på öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker. Tre faser Om man vet orsaken till att man har blivit utmattad är det självklart bra om man kan påverka den direkt, men ofta behövs flera olika typer av förändringar och behandlingar för att man ska bli återställd. De kan delas in i tre faser Omhändertagande Nar man har fått diagnosen utmattningssyndrom är det viktigt att man till att börja med blir ordentligt omhändertagen och får mycket stöd och förståelse för hur man mår. Många kan behöva hjälp dygnet runt och komma bort från hem, arbete och alla krav som finns. Till och med mycket små krav, som att betala en räkning eller tömma diskmaskinen, kan kännas överväldigande. Många vill inte bli sjukskrivna utan vill tillbaka till arbetet så fort som möjligt, men ibland är det nödvändigt med en sjukskrivning en kortare eller längre tid. Man kan också behöva få behandling för de symtom som följer med utmattningssyndrom. Till exempel kan man behöva medicin mot sömnsvårigheter, ångest eller depression. Att komma i balans I nästa fas av behandlingen försöker man på flera olika sätt få kroppen i balans igen, både fysiskt och psykiskt. Det enklaste sättet är genom försiktig fysisk träning av olika slag, till exempel sjukgymnastik, kroppskännedom, andningsträning eller avslappningsövningar. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa. Många kan bli hjälpta av att prata med en psykolog. Till exempel har kognitiv beteendeterapi, KBT, visat sig vara till nytta mot bland annat ångest, oro och sömnstörningar. I terapin, som kan vara både i grupp och enskilt, kan man få hjälp att förstå sambandet mellan hur man levt och varför man har blivit sjuk. Man kan också få insikt i varför man har svårt att backa ur eller förändra en påfrestande situation, och få lära sig hur stress kan hanteras på ett bättre sätt. Rehabilitering Beroende på vad som gör att man känner sig stressad och hur man är som person kan man behöva olika typer av hjälp och stödinsatser för att bli frisk igen. En lyckad rehabilitering innebär inte bara att man själv förändrar sitt sätt att reagera, utan också att den livs- och arbetssituation som man ska tillbaka till förändras. Man kan behöva få praktisk hjälp av till exempel en socioterapeut, arbetsterapeut, kurator eller personalchef för att skapa en bra arbets- eller livssituation. Ändrade arbetsuppgifter, tillfälligt eller permanent, kan vara ett steg i rehabiliteringen. När det blir dags att börja arbetsträna är det viktigt att anpassa arbetsbelastningen efter den individuella förmågan. Rehabiliteringsgarantin Om man riskerar att bli sjukskriven eller redan är det kan man snabbt få behandling med hjälp av den så kallade rehabiliteringsgarantin. Målet är att den som får del av rehabiliteringsgarantin ska undvika en sjukskrivning eller kunna börja arbeta igen. Rehabiliteringsgarantin gäller för två behandlingsformer. Om man har besvär i rygg, nacke och axlar ingår behandling med så kallad multimodal smärtbehandling. Om man har psykiska besvär får man behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell psykoterapi, IPT. Multimodal behandling är ett teamarbete och ofta samarbetar sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare och kurator eller psykolog. Vad kan arbetsgivaren göra? Det är arbetsgivarens ansvar att se till att man som anställd inte får fysiska eller psykiska besvär av sitt arbete. Arbetsmiljön ska vara utformad på ett sätt som förebygger stress och stressrelaterade sjukdomar hos personalen. Varje arbetsplats ska också ha en etablerad policy kring hur sjukskrivna ska rehabiliteras och komma tillbaka till arbetslivet. Om arbetsgivaren är ansluten till företagshälsovård är personalen där en viktig resurs i arbetet för en god arbetsmiljö. Det är chefen, som arbetsmiljöansvarig, som ska signalera till ledningen när arbetsmiljön är ohållbar. Själv har man ett ansvar att berätta för sin chef om man mår dåligt på grund av sin arbetssituation. Om man inte tycker att man får respons från sin chef kan man rådgöra med skyddsombud som ska finnas på varje arbetsplats. Hur påverkas livet av utmattningssyndrom? Det kan ta lång tid att bli återställd De allra flesta som får utmattningssyndrom blir så småningom friska men det kan ta lång tid och man kan må mycket dåligt och känna stor hopplöshet under tiden. Hur lång tid det tar innan man återhämtat sig varierar. Till exempel beror det på hur dåligt man har mått och vilka förutsättningar man själv har för att bli frisk. De allra flesta som får hjälp blir efter behandling och rehabilitering bra igen och kan komma tillbaka till arbetslivet. Att leva med stress utan att bli sjuk igen Det är svårt att säga hur livet kommer att bli efter att man har haft utmattningssyndrom. Reaktionerna är väldigt individuella. Många upplever att "tröskeln" för hur mycket stress man tål är betydligt lägre än den var innan man blev sjuk. Man är helt enkelt mer stresskänslig än tidigare. Det bästa sättet att undvika att bli sjuk igen är att lära sig att känna igen sina egna varningssignaler och bromsa i tid. Många som har gått igenom utmattningssyndrom blir också bra på att tolka sina egna reaktioner och i tid hitta sätt att varva ner innan stressen blir skadlig. Med hjälp av sina nya kunskaper om sig själv och om stress kan man leva på ett mer harmoniskt sätt och bli bättre på att ta hand om sig själv. Att vara närstående till någon med utmattningssyndrom Vad kan man göra som närstående? Om man har någon i sin omgivning som har fått eller är på väg att få utmattningssyndrom är det viktigt att man förstår att det kan vara ett allvarligt tillstånd. Orkar man kan man själv försöka avlasta genom att exempelvis passa barn, handla eller göra andra ärenden. Det är också bra att försöka komma ihåg att den som har utmattningssyndrom gör så gott han eller hon kan. Även små krav, som att gå ut med soporna eller tömma diskmaskinen, kan kännas överväldigande. Därför är det bra att vara lyhörd och låta den som är sjuk själv bestämma takten, samtidigt som man försöker uppmuntra och stötta. Eftersom den som är sjuk kan behöva stöd under lång tid, är det lika viktigt att själv försöka hålla en bra balans och ta hand om sig själv. Genom att lära sig mer om stress och konsekvenserna av stress, kan man lättare förstå vad som händer och vad den som är sjuk upplever. Jag gillar att relationer ställer krav på oss. Jag gillar att vi möter oss själva, våra styrkor och svagheter i våra relationer, för det ger oss en möjlighet att växa varje dag. När jag spetsar till det så brukar jag tänka att relationen är alltings mått.
Om jag arbetar för att växa och utvecklas, bli mer kompetent, lägga mer energi på mina styrkor, söka mening, leva i kontakt med något större och allt annat utan att det påverkar kvalitén på mitt äktenskap så gör jag något fel. På något sätt så måste människorna som är närmast mig märka av en positiv utveckling. Det kan komma perioder av förvirring, osäkerhet och inre turbulens, perioder där vårt växande ger oss lite mer utmaning än vad vi känner att vi klarar av. Men dessa perioder kan inte vara kroniska. Förr eller senare måste någon form av positiv effekt märkas. Att tänka relationellt Inom buddhismen säger man att ingenting har självständig existens. Ingenting är oberoende av allt annat, utan allting hänger ihop och vilar på ett större sammanhang. Ett liknande synsätt lyfts fram i modern fysik där man istället för enskilda atomer snarare ser relationer mellan olika subatomära partiklar som grunden materien. Inom kristendomen är relationen mellan människorna och Gud den centrala aspekten och Gud är kärlek manifesterad i en relation till just dig. Olika perspektiv, både religiösa och vetenskapliga, pekar mot att tillvaron är relationell till sin natur. Modern psykologi har också gått ifrån en enpersonspsykologi, med fokus på individen och hennes inre konflikter, till en tvåpersonspsykologi, där vi förstår människans inre som präglat av våra relationer från allra första början. Det är inte bara rimligt, utan snarare ofrånkomligt, att tänka på sig själv i ett relationellt sammanhang. Ingen kan undgå relationer. Hur är Du mot Dina närmaste, Din familj och Dina vänner? Hur är Du mot människor Du arbetar med? Hur är Du mot människor Du möter i livet? Vi kan också sägas ha en relation till vår omvärld i form av naturen. Hur påverkar Du miljön, vilket arv lämnar Du efter Dig? Hur kommer Du bli ihågkommen av de som mött Dig? Det kan ge intressanta perspektiv när vi använder relationen som alltings mått. Och särskilt intressant är det att se den mest intima, långsiktiga och betydande relationens kvalité som mått på vår egen utveckling. Ja, kanske till och med som ett mått på kvalitén på vårt liv. Att utvärdera oss själva utan att döma Relationer kan ta slut, vi växer isär och kärleken kan dö utan att det betyder att vi är ”misslyckade”. Att använda relationen som alltings mått är inte ett instrument för att avgöra hur duktig eller bra Du är. Det är inte ett sätt att döma Dig själv eller Din partner. Vi, varken Du eller jag, kommer att bli perfekta. Särskilt inte i våra nära relationer. Vi kommer misslyckas och kämpa med motgångar. Även om del relationer tar slut så kan vi ändå stanna upp och se vad vi lärt om oss själva. Vi kan ställa oss frågan om hur vi är mot de vi älskar utan att behöva döma oss för våra brister. Snarare än att ha rigida ideal om hur vi ska vara så kan vi se på oss själva i relation och ställa frågor som: växer jag, växer vi tillsammans, ger jag min närvaro, lyssnar jag, uttrycker jag mitt innersta, ser jag min partner, är jag pålitlig? Vi kommer alltid hitta brister, och det är som det ska. Frihet är rätten att tala, tänka och agera som man vill. Den kan anses vara negativ genom avsaknandet av lagar eller positiv genom lagar som ger en möjligheten att använda sin frihet t.ex. lagen om mänskliga rättigheter.
Etymologi Ordet fri är mycket gammalt och dess ursprung är osäkert. Det förekommer i fornsvenska (fri), i danska (fri) och i fornisländska (frí). Men även i fornengelska (frēo), gotiska (frei) och i forntyska (frî eller frei). Dess ursprungliga betydelse kan variera mellan "fri" (i motsats till träl), "älskad", "medborgare", "gå" m m. Frihet kan definieras "positivt" (frihet till) som de faktiska möjligheter man har att kunna handla fritt eller "negativt" (frihet från), som avsaknad av olika typer av yttre begränsningar och förtryck. Fokus ligger på den förstnämnda definitionen, således vilken kapacitet den enskilde har att i praktiken agera som den vill. Och ena sidan har vi i vår vardag olika möjlighet att mötas, diskutera och välja mellan olika alternativ - vi uppfattar oss som fria, å andra sidan är många sådana aktiviteter reglerade av lagar och regler och dessutom mer eller mindre orsaksbestämda - både som en konsekvens av den kulturella tradition vi är uppvuxna i och lagbunden såsom naturen är det. I vilken mån frihet är en ren illusion så som determinister och fatalister menar, en mänsklig rättighet som bör garanteras alla människor av till exempel en stat eller till och med så starkt knuten till den personliga integriteten att den står över alla lagar och regler (och därmed även staten), är ett politiskt problem, men först och främst ett metafysiskt problem som hänger samman med vilja och förmåga. Eugène Delacroix målning Friheten på barrikaderna, som visar den franska Julirevolutionen. Aung San Suu Kyi ses som en förkämpe för frihet och mänskliga rättigheter i Burma Negativ och positiv frihet Frihetsgudinnan i New York var en gåva från den franska staten till USA 1886. Statyn står vid inloppet till Manhattan och ön Ellis Island där immigranter från Europa togs emot 1890-1914. Statyn blev symbolen för frihet och nya möjligheter för miljoner av invandrare till USA, bland annat från fattigdom och förföljelse i Europa. Den negativa frihetssynen kallas inte negativ för att den är dålig, utan för att den bygger på avsaknad av förtryck. Frihet är enligt denna syn avsaknad av ofrihet, till exempel våld eller hot om våld. Det betyder att om du inte är tvingad av någon annan person att handla på ett visst sätt, så är du helt fri. Denna syn ger teoretisk möjlighet till fullständig frihet för alla. Detta kan tyckas medföra en mycket stor filosofisk förenkling som möjligen kan göra den populär bland till exempel utopister, då dessa skulle kunna tänka sig att det inte finns naturliga konflikter mellan människors frihetliga agerande. Kritiker av denna syn menar att den negativa friheten bygger på en förenklad bild av verkligheten då man inte tar hänsyn till andra faktorer än direkta former av tvång. Till exempel så betraktar förespråkarna för en negativ frihetssyn en människa som svälter eller lider av ett missbruk som fri så länge som inte någon annan individ inte aktivt tvingar honom eller henne till något. Den positiva frihetsynen innebär även frihet till något, att man är fri när man har möjlighet att genomföra det man önskar. Den innebär också att en persons frihet i sig kan inskränka en annans, vilket i sin tur betyder att det blir omöjligt att föreställa sig ett samhälle där alla är fria. Man kan också få sin frihet begränsad av annat än andra människor. Att hoppa till månen eller flyga utan mekaniska hjälpmedel torde till exempel vara omöjligt för alla människor och blir således en naturlig begränsning av våran "frihet". Till skillnad från förespråkare av "negativ" frihet, anser förespråkare för en positiv frihetsdefinition givetvis oftare att just denna definition stämmer bättre med det moraliskt goda som i dagligt tal menas med frihet. Kritiker menar att det är en dålig definition eftersom individer eller grupper med orimliga önskemål då riskerar att göra andra ofria genom sina rättigheter. Många politiska, samt rent metafysiska filosofer och erkänt inflytelserika personer har genom tiderna fällt skarpa kommentarer om friheten och hur den ska definieras. Anarkisten Michail Bakunin har sagt att "Alla andras frihet utvidgar min egen frihet till det oändliga". Filosofen Ayn Rand kommenterade "Låt Dig inte vilseledas av det gamla kollektivistiska trick som säger, det finns ändå ingen absolut frihet, eftersom Du inte är fri att mörda" Ekonomen Milton Friedman menade att "Det samhälle som prioriterar "jämlikhet" före 'frihet' kommer inte att nå endera . Det samhälle som sätter "frihet" före "jämlikhet" kommer att uppnå ett större mått av de båda" Jaques Roux som deltog i Franska Revolutionen 1789-1793 menade att "Friheten är en chimär när den ena klassen låter den andra svälta" Än i modern tid lever diskussionen kvar om hur begreppet bör definieras och huruvida det går att uppnå, samt bör eftersträvas. Emma Viola Elisabet Andersson, född 31 januari 1989 i Norrköping. Förlovad med Totte Carlson född 1983,
sedan 5 maj 2005. Alva Myrdal, född Reimer 31 januari 1902 i Uppsala, död 1 februari 1986 i Danderyd, var en svensk socialdemokratisk politiker och diplomat. Hon var statsråd 1966–1973 samt mottog Nobels fredspris år 1982, delat med Alfonso García Robles, Mexiko. Alva Myrdal gifte sig 1924 med Gunnar Myrdal. Hon var mor till Jan Myrdal, Sissela Bok och Kaj Fölster samt mormor till Hilary och Thomas Bok, Niki, Linnéa och Stefan Fölster, samt farmor till Janken och Eva Myrdal.
Uppåt 100 svartklädda och maskerade män drabbade natten mot lördagen samman med väktare och polis i centrala Stockholm.
Enligt Aftonbladet ska de ha attackerat personer som ser ut att ha utländsk bakgrund i området vid Centralstationen. Polisen hade redan på förhand fått information om att personer med koppling till olika fotbollsfirmor skulle samlas i Stockholm på kvällen. Och kravallutrustad polis kommenderades ut för att möta de olika grupperna. Polisen har kommit i kontakt med dem vid olika tillfällen och har främst splittrat dem. Sedan har det här lugnat ned sig efter en timme cirka, säger Fredrik Nylén vid Citypolisen. I en film som Aftonbladet publicerat syns hur ett stort svartklätt, maskerat gäng ger sig på ett antal väktare vid Sergels torg. Enligt polisen ska det ha rört sig om mellan 70 och 100 personer som deltog i våldsamheterna. Före attacken ska rasistiska flygblad med rubriken "Det är nog nu" ha spridits, riktat mot "gatubarnen" vid Centralen. En poliskälla uppger för Aftonbladet att de grupper som rörde sig i city bestod av såväl fotbollshuliganer som nazister. Oklar extremistkoppling Men att våldsverkarna ska ha haft högerextrema syften är ingenting som polisen känner till när TT ställer frågan. Det är inte bekräftat. Den dokumentation som finns i ärendet pratar bara om fotbollslagens firmor, sedan kan självklart medlemmar i en firma ha politiska åsikter också, säger Nylén. Så polisen har ingen som helst information om att nazister ska ha delat ut flygblad och angripit mörkhyade personer? Jag har fått ett telefonsamtal från polis om att man har hittat flygblad, men ingenting om vem som i så fall har stått och delat ut dem. Det kan mycket väl finnas mer information som inte är känd för mig, säger Fredrik Nylén. Nazistiska Svenska motståndsrörelsen lade sent på kvällen ut en text om oroligheterna i Stockholms city på sin hemsida, där händelsen beskrivs som att huliganer "rensat upp bland de kriminella invandrarna. Knappt med information Fram till midnatt var det mycket svårt att få fram information om händelsen. Polisens pressansvariga tycktes inte ens känna till vad som hänt. Det rör sig om en vanlig lönehelg, sade Albin Näverberg, pressinformatör vid Stockholmspolisen, till TT tidigare under kvällen. I samband med oroligheterna greps en person för våld mot tjänsteman, efter att ha misshandlat en polis. Fem personer omhändertogs. Dessutom rapporterades ett fall av brott mot knivlagen. Naurus nationaldag
Namnsdag: Ivar, Joar (Sverige), Alfa, Alfhild (Finland) Denna dag i historien: 1208, Slaget vid Lena utkämpas mellan de Sverkerska och Erikska ätterna 1917, Första världskriget, Tyskland deklarerar "det oinskränkta ubåtskriget" 1938, Nederländernas tidigare drottning Beatrix föds 1953, En stormflod från Nordsjön orsakar en översvämning som dödar 1 835 människor i Nederländerna och 307 människor i Storbritannien. Katastrofen pågår till dagen därpå 1967, Gustav Jonsson lanserar med sin doktorsavhandling om skåpojkarnas hemmiljö begreppet "det sociala arvet" 2000, Den brittiske läkaren Harold Shipman, som kan vara historiens värste seriemördare räknat i antal offer, döms till 15 livstidsstraff Fredagen den 29 januari gav Kronprinsessan företräde för Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Stockholm Resilience Centre.
Under mötet diskuterades bland annat aktuella miljöfrågor samt Kronprinsessans ambassadörskap för globala mål. Tidigare i år utsåg FNs generalsekreterare Ban Ki-moon Kronprinsessan till medlem av Sustainable Development Goals (SDG) Advocacy Group. Kronprinsessan är en av 16 ambassadörer och gruppens uppgift är att på olika sätt främja FNs mål för hållbar utveckling, Agenda 2030. I Sverige betalar fysiska personer kommunalskatt till den kommun samt det landsting eller den region där personen i fråga är folkbokförd. Fysiska personer vars inkomster överstiger en bestämd brytpunkt betalar även skatt till staten på den del av inkomsten som överstiger brytpunkten. Juridiska personer betalar skatt till staten. Statens aktiviteter för att driva in skatt kallas uppbörd och skatteindrivning.
Den i Sverige sedan lång tid tillbaka gällande principen är att Medborgarna sig själva beskatta. Detta medför att det är folkets representanter i Riksdagen som haft den beskattande makten i riket och inte Suveränen vilket länge var vanligast i andra europeiska länder. I och med demokratins införande i Europa under 1900-talet övertogs den flerhundraåriga svenska modellen av ett stort antal stater i Europa vilket medförde att den beskattande makten nu oftast ligger hos parlamentet. Skatt är dels direkt skatt som utgår på taxerad inkomst, förmögenhet och realisationsvinst, dels indirekt skatt i form av punktskatt och mervärdesskatt på varor och tjänster. Juridiska personer betalar i Sverige statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster. Förutom generella skatter, som inkomstskatt och moms, finns även vissa speciella skatter, till exempel fordonsskatt. Skatter används dels för att erhålla intäkter, dels för att omfördela inkomst och dels som ekonomiskt styrmedel (i synnerhet punktskatter). Skillnaden mellan skatt och avgift är att skatt går till statskassan utan direkt koppling till särskild motprestation, medan en avgift är förknippad med en direkt motprestation, exempelvis förskoleavgift, vårdavgift, TV-avgift, avgift för körkortstillstånd och pass, samt delar av arbetsgivaravgiften. Ett typhushåll bestående av en ensamstående löntagare med 25 000 kronor i månadslön betalar enligt Institutet för Privatekonomi hos Swedbank 17 200 kronor (cirka 52%) i skatt när arbetsgivaravgifter, moms och punktskatter räknas med. Inkomstskatt Sverige har tre inkomstskattnivåer (2014): 0% 0 till 18 824 kronor (18 824 = Grundavdrag) Cirka 31% (landstingsskatt cirka 7%, kommunalskatt cirka 24%, med olika nivåer i olika kommuner), 18 800 till 433 900 kronor. (433 900 kronor = 420 800 kronor (den egentliga skiktgränsen) + 13 100 kronor (Grundavdrag vid denna bruttoinkomst)) 31% + 20% (statlig skatt): 433 900 kronor till 615 700 kronor. (615 700 kronor = 602 600 kronor (den egentliga skiktgränsen) + 13 100 kronor (Grundavdrag vid denna bruttoinkomst)) 31% + 25% (statlig skatt): 615 700 kronor och mer Individen betalar den angivna procentuella andelen på den del av inkomsten som överstiger beloppsgränserna. Varje ökning i bruttoinkomst resulterar i en högre nettoinkomst. Grundavdraget och jobbskatteavdraget förändras med inkomsten och gör att den effektiva skattesatsen blir flera procentenheter lägre än de ovan angivna på normala inkomster. Pensionärer kan ha högre inkomster utan att betala statlig inkomstskatt eller förhöjd statlig inkomstskatt. Det beror på att pensionärer har ett högre Grundavdrag. Ovanstående uträkning bortser från det år 2007 införda jobbskatteavdraget, som sänker inkomstskatten med upp till cirka 18 000 kronor/år för arbetsinkomster (personer under 65 år). För personer över 65 år, är det maximala jobbskatteavdraget cirka 30 000 kronor/år. Historia Gärdetal var i äldre tider ett uppbördsdistrikt under en så kallad gärdeman. Skattereformer 1990 påbörjades en genomgripande skattereform i Sverige. Det var socialdemokraterna som startade reformen men den avslutades av den borgerliga regeringen Bildt. Reformen kallas ibland skatteomläggningen eller skattereformen 1991. Skatteskalorna för inkomstskatt justerades så att högsta marginalskatt blev 50%, enligt devisen "hälften kvar". Samtidigt breddades skattebasen. Skattesystemet förenklades, bland annat genom att flera skatter avskaffades i samband med skattereformen. Senare infördes dock ytterligare en statlig skattenivå på ytterligare 5%, den så kallade värnskatten. Stora förändringar gällde även företagens beskattning. Socialdemokratin hade bland annat skapat ett system där det var nästan skattefritt för företagen att investera i den egna verksamheten medan vinstuttag beskattades väldigt hårt. I och med skattereformen försökte man skapa skatteneutralitet mellan olika former av vinstuttag, löneformer etc. Utvecklingen har fortsatt i samma riktning även under senare socialdemokratiska regeringar med skattelättnader för fåmansföretag och enmansföretag, slopande av arvsskatten och gåvoskatten och så vidare. Framtiden Globaliseringen och den svenska skattestrukturen. Den fortsatta globaliseringen ställer det svenska skattesystemet inför utmaningar. I slutet av 2002 överlämnade Skattebasutredningen sitt slutbetänkande. Ett huvudbudskap från Skattebasutredningen är att ett bibehållet skatteuttag på dagens nivå är möjligt, men att detta kräver att skattesystemet och skattebaserna värnas. EU och momsen EU:s harmoniseringsarbete ska egentligen inte beröra skattesystemet, men när det gäller moms ställer EU ändå vissa krav på medlemsländerna eftersom medlemsavgiften till EU beräknas på grundval av momsintäkterna. EU har riktat kritik mot att Sveriges momsbefriade marknad är för stor. |
Arkiv
June 2019
FörfattareMarianne Zetterström Kategorier |