(förutom inom juridik om man fortfarande är under den myndighetsålder som är satt i den stat man bor).
Övergången från barndom till ungdom beskrivs ofta som en tid då man byter auktoritet från föräldrarna till andra grupper av människor.
I normala fall ser man övergången från ungdom till vuxen i att man av samhället får samma rättigheter som vuxna. Man får rösträtt, rätt till sexuella förbindelser, man är en fullvärdig juridisk person, rätt att köpa alkohol (i vissa länder), etc. Dessa rättigheter infaller inte samtidigt, men någonstans kring 20 år är man ofta ur samhällsjuridisk synpunkt vuxen.
Förutom den samhällsjuridiska övergången från ungdom till vuxen finns också den psykologiska övergången. Ungdomstiden beskrivs då ofta (i all fall av vuxna) som en tid då man har det svårt och försöker anpassa sig till att bli vuxen och att man, eftersom man inte riktigt hör hemma någonstans, uppfattar sig som en outsider.
Begreppet ungdom börjar användas i början av 1900-talet. 1904 skriver den amerikanske psykologen Stanley Hall ett verk om ”adolescence”, ungdomsfasen, som ofta brukar anges som den första studien av vad det innebär att vara ungdom. Ungdomskultur är ett begrepp som man brukar säga används först efter andra världskriget, och framförallt då i samband med den ungdomskultur som växer fram i USA. Detta betyder inte att det inte har producerats kultur specifikt för ungdomar tidigare i historien.
Det finns inom Sveriges regering ett statsråd med ansvar för ungdomsfrågor, en så kallad ungdomsminister, för närvarande Aida Hadzialic.