Vi behöver en god sömn för att kroppen ska kunna återhämta sig och fungera normalt. Mest sömn behöver barn och tonåringar. En vuxens behov av sömn kan variera mellan 6 - 9 timmar per dygn.
Minst var tredje vuxen anses ha sömnproblem, kanske till och med varannan enligt vissa studier.
Cirka 7,5 timmars sömn per natt är att eftersträva för de flesta vuxna, de första timmarnas sömn är viktigast för hjärnans och kroppens återhämtning.
Behovet av sömn är olika beroende vilken ålder Du är i. De flesta vuxna behöver cirka 7 - 8 timmars sömn per natt. 5% av befolkningen klarar sig på 6 timmars sömn per natt. I ålderdomen minskar ofta sömnbehovet ytterligare. Normalbehovet av sömn kan därför variera, från 7,2 timmar (+- 1,5 timme) hos en vuxen. Nyfödda behöver cirka 14-16 timmars sömn och tonåringar cirka 9 timmar.
Behovet av sömn skiljer sig också åt från person till person. Det är kvalité på sömnen som är det viktiga inte hur många timmar Du sover. Detta innebär att Du inte blir störd under sömnen, inte vaknar för ofta, samt att Du går igenom alla sömnstadier och framför allt att Du får tillräckligt med djupsömn. Djupsömnen de första timmarna är viktigast när Du sover, för att kroppen ska kunna återhämta sig.
Generellt kan man säga att för lite sömn är skadligt men även att sova för länge! Studier har visat att 6,5 - 7, 5 timmars sömn anses vara optimalt för personer med normalsömn om man är över 30 år.
Det finns en koppling mellan stress och sömnproblem, där stress kan leda till sömnproblem och vice versa.
Det är kvalitén på sömnen som är det viktiga, framför hur länge Du sover.
Flera hormoner påverkas under sömn:
Bland annat tillväxthormoner och testesteron ökar, serotonin lika så, medan stresshormonerna kortisol och adrenalin sänks. Halten glukagon är också högre på morgonen. Det kroppsegna sömnhormonet melatonin som gör Dig sömning stimuleras av mörker och är som störst på natten, mellan klockan 02:00-04:00.
Utan sömn kan inte kroppen fungera. När du sover minskar hjärtfrekvensen, blodtrycket och kroppstemperaturen sänks, andningsfrekvensen går ner i varv och blir ytligare. Din kropp slappnar av och eventuella muskelspänningar avtar. Du kan klara Dig utan sömn i några dygn men redan efter ett dygn kommer kroppen och psyket börja fungera sämre.
Störd ämnesomsättning, vid bra sömn aktiveras det parasympatiska nervsystemet som aktivera ämnesomsättningen. Vid stress och störd sömn är det sympatiska nervsystemet mer aktivt vilket hämmar den naturliga ämnesomsättningen.
Därför kan dålig sömn leda till:
Ökad risk för fetma, övervikt
Ökad risk för diabetes typ 2. Insulinstörningar anses bland annat kunna uppstå av störd djupsömnen
Ökad hunger
Ökad tillverkning av aptithormonet Grelin samt minskad tillverkning av det aptitdämpande hormonet Leptin kan leda till att man äter mer, vilket kan leda till övervikt och insulinstörningar. En del får sämre aptit
Ökad risk för hjärtsjukdomar, infarkt
Hämmat immunförsvar, lättare att få förkylning
Minskad produktion av könshormoner
Ökat blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar
Mindre stresstålighet, spänningar
Ökad risk för depression
Ökad risk för utbrändhet, beroende på mindre djupsömn och återkommande uppvaknade
Muskelvärk
Minskad kreativitet
Minskad livskvalitet
Redan en natt med dålig sömn kan påverkar produktionen av insulin.
Fortgår sömnproblemen länge så leder det ofta till att intensifiera problem som trötthet, sämre prestationsförmåga, ökad stress och i värsta fall depression och utbrändhet som följd. Därtill kan en längre tids sömnproblem leda till övervikt.
Känn efter hur Du känner Dig när Du vaknar på morgonen. Är Du utvilad? Känner Du Dig pigg och koncentrerad under dagen? Det vill säga titta på sömnens effekter på dagtid för att se om eventuella sömnproblem föreligger.
Det finns en koppling mellan övervikt, stress, dålig sömn och diabetes, typ 2.
En studie på universitetet Surrey har visat att om du intar 6,5 timmars sömn i stället för det normala 7,5 timmar ökar risken för infektioner, inflammationer och stress. Även gener som är kopplade till diabetes och cancer ökade i aktivitet.
Att pressa och gnissla tänder under sömnen kan vara ett tecken på stress.
Dålig sömn kan ofta ha sin upprinnelse i dåliga rutiner inför sovandet samt en dålig sovmiljö. Andra vanliga anledningar är oro, stress, press i arbetslivet eller på hemmaplan.
Kriser och förluster, sjukdomar, arbetslöshet och ekonomiska problem kan även skapa sömnlöshet. När sömnproblemen blivigt tillräckligt allvarliga kan till och med rädslan för att inte kunna somna vara en av de värsta fienderna.
Melatonin är ett kroppseget hormon som produceras av hjärnan, det styr sömnen och dygnsrytmen och har en sövande effekt. Produktionen av melatonin stimuleras av mörker. Halten melatonin är störst mellan klockan 02:00-04:00 på natten då vi sover som bäst. Under dagtid är halten melatonin väldigt låg. Alkohol stör produktionen av melatonin. Mjölk och banan innehåller tryptofan som behövs för hormonet serotonin, serotonin kan i sin tur producera melatonin. Melatonin finns även i valnötter.
Följande kan Du göra för att skapa en bättre sömn:
Lägg Dig vid samma tid varje kväll, t ex klockan 22:00. Undvik att sova på dagen, eller efter jobbet. Försök att gå upp på morgonen vid samma tid varje dag. Om Du inte somnat på 30 minuter, gå upp i stället så Du inte ligger sömnlös. Ha inga onödiga tupplurar på dagen om Du inte kan sova på natten.
Ha en bra sovmiljö: ett svalt sovrum (15-16 grader är optimalt för att sänka ämnesomsättningen i hjärnan), en bra säng, mörklägg, inga störande ljud, ha inge TV eller dator i sovrummet som stör när Du går och lägger Dig. Arbeta inte i sängen. Strunta i vad väckarklockan visar för tid om Du vaknar mitt i natten, låt Dig inte stressas av tiden.
Undvik stress och annat nattligt grubbel. Lär Dig att varva ner och inte ta med stress från arbetet hem. Grubbla inte så mycket om Du inte kan sova, det vill säga försök släppa taget och inte bry Dig om Du somnar eller inte.
Motionera regelbundet, fysiskt träning eller ett dagligt fysiskt aktivt jobb gör kroppen naturligt trött vilket gör att Du sover bättre. Träna däremot inte för sent på kvällen då det piggar upp Dig.
Dagsljus och frisk luft på dagen. Din biologiska klocka fungerar bättre om Du får de 30 minuters dagsljus som behövs bland annat för produktionen av D-vitamin. Att vistas i frisk luft skapar harmoni och gör det lättare att slappna av.
Drick lugnade drycker innan Du lägger Dig, varm mjölk
(mjölk innehåller tryptofan som behövs för hormonet serotonin som är lugnade i sig). Serotonin skapas i sin tur sömnhormonet Melatonin. Te av johannesört, kamomill, passionsfrukt, humle, valeriana är också bra. He Shou Wu likaså.
Ät en näringsrik kost. Om Du inte får i Dig alla näringsämnen så kan i sin tur leda till sömnproblem, exempelvis brist på mineralerna magnesium, järn och kalcium samt vitamin B3 och vitamin B6.
Avslappning, varva ner 1-2 timmar innan sänggåendet, lyssna sen på lugn musik eller läs en lättare bok.
Älska och känn närhet. Orgasm skapar naturlig trötthet och är avstressande. All närhet och beröring stimulerar även antistresshormonet oxytocin.
Lär Dig medvetna tekniker för att kunna somna bättre, exempelvis KBT, Kognitiv Beetendeterapi som har visat väldigt goda resultat mot sömnproblem, Mindfulness är även bra, avslappnande andningsövningar, mediation och yoga.
Ligg på höger sida och andas genom vänster näsborre. Att andas genom vänster näsborre aktiverar det parasympatiska nervsystemet vilket har som effekt att lugna Din kropp och Ditt sinne. Du kan täppa den högra näsborren genom att lägga en hand under näsan. Tekniker för att andas genom höger respektive vänster näsborre används vid olika andningsövningar bland annat inom yoga.
Undvik koffeinhaltiga drycker som kaffe innan sänggående då de annars bara piggar upp. Det samma gäller energidrycker. Alkohol stör djupsömnen och minskar remsömnen vilket inte är bra. Alkoholen kan däremot innebära att Du slappnar av och somnar lättare men har så många andra negativa effekter. Bland annat ökad risk för sömnapne. Undvik cigaretter innan sänggående, gör det svårare att somna och kan även innebära flera uppvaknanden under natten än normalt.
Att äta för sent på kvällen kan störa och göra att det blir svårare att somna. Läkemedel och dålig kost kan också inverka negativt, gäller även negativa miljöfaktorer och sociala problem. Undvik även tupplurar för nära inpå huvudsömnen.
Depressioner, utbrändhet, olika smärttillstånd, utanförskap, arbetslöshet och alkoholism inverkar alla negativ på Din sömn.
Sömnmedel mot sömnproblem är inte att rekommendera om du måste använda dem ofta. Bättre att hitta andra lösningar på problemet.
Gör en sömndagbok för att se hur lång tid det tog för att somna, hur många timmar Du sovit och om Du haft flera uppvaknande under natten.
Sömnbehov efter ålder
Behovet av hur många timmars sömn man behöver varje dygn varierar med åldern, men är även individuellt. Här nedan kommer ungefärliga siffror på vårt behov av sömn:
0-1 år: 14-16 timmar
1-3 år: 12-14 timmar
3-9 år: 9-12 timmar
9-14 år: 9-10 timmar
14-18 år: 8-9 timmar
18-30 år: 8 timmar
30-60 år: 7-8 timmar
60-70 år: 6,5-7 timmar
> 70 år: 6-6,5 timmar
Olika sömnstadier
När Du sover passerar Du vanligen fem sömncykler. Varje sömncykel är cirka 1/2 - 2 timmar lång och innehåller fem olika sömnstadier, sömnstadierna 1, 2, 3, 4 och Rem. Efter varje sömncykel vaknar Du oftast kort. Du får mest djupsömn i sömnstadierna 3 och 4 i början av natten, och mer drömsömn av Remstadierna på morgonen.
Bra sömn innebär cirka 7-8 timmars sömn per natt (individuellt), med få uppvaknanden som är färre än fem gånger per natt, samt att sömnen ska innehålla cirka 20% ren djupsömn. Djupsömnen är bevisligen av största vikt för återhämtningen av kroppen, för ämnesomsättningen och cellernas reparation, hormonproduktionen, och för hjärnan, minnet och inlärningsförmågan. Därför är de första timmarna viktiga för vår sömn då djupsömnen är som störst.
I varje sömnstadium har hjärnvågorna olika frekvenser (svängningar per sekund, Hz) beroende på medvetandenivå. Dessa kan mätas med EEG (elektroencefalografi). Betavågor är snabbast och är aktiva under vakenhet, de långsammare Alfavågor under avslappning. Thetavågor är ännu långsammare och styr drömsömnen medan de långsammaste
Deltavågorna är aktiva under djupsömnen.
När Du lagt Dig är Du vaken innan Du somnar. Kort vakenhet kan även inträffa under natten när mellan de olika sömncyklerna.
Aktiv vakenhet, tänkande och problemlösning: Betavågor (13 - 36 Hz)
Avslappning: Alfavågor (8 - 13 Hz)
Stadie 1, Insomning
Du går från vakenhet till sömn. Kroppen slappnar av, Ditt medvetande, blodtryck och ämnesomsättning sänks. Musklerna slappnar av och precis innan Du somnar kan kroppen eventuellt rycka till. Du är lättväckt under denna period, och om Du väcks tror Du ofta inte att Du sovigt. Du passerar stadie 1 cirka sex gånger per natt.
Cirka 4-5 minuter per stadie, cirka 5-6 gånger/natt, totalt cirka 5% av sömnen.
Insomning: Alfavågor (8 - 13 Hz) och Thetavågor (4 - 8 Hz)
Stadie 2, Stabil sömn
I sömstadium 2 har Du stabil sömn, och Du tillbringar den största delen av Din sömn i detta stadium, cirka 50%. Den kallas även dörren då den inträffar före och efter Remsömnen. Kroppen är ännu mer avslappnad än i sömnstadium 1, mindre motorisk. Hjärnvågorna långsammare. Dina tankar är än mer drömlikna. Du är fortfarande ganska lättväckt i detta stadium, en vanlig samtalsröst räcker för att Du ska bli väckt.
Cirka 10-20 minuter, cirka 8-9 gånger/natt, totalt cirka 40 - 60% av sömnen.
Stabil sömn: Thetavågor (4 - 8 Hz) och Deltavågor (0,4 - 4 Hz)
Stadie 3 och 4, Djupsömn
Du sover nu tungt, Din kropp är djupt avslappnad. Det är nu Du kan börja snarka. Du är svårväckt, ett kraftigare ljud behövs för att väcka Dig nu. Väcks Du nu kan det ta 5-15 minuter innan Du blir fullt medveten. Dessa stadier kallas också SWS, Slow wave sleep.
Djupsömnen som inträffar under sömnstadierna 3 och 4 och är livsviktig för kroppens och hjärnans återhämtning. Du är nu i de djupaste medvetandenivåerna. Nu återhämtar sig hjärnan som mest, hjärnvågorna är väldigt långsamma. Immunförsvaret stärks, celler bildas, muskler och skelett byggs upp. Bland annat ökar tillväxthormoner, testesteron. Det sker även en minskad frisättning av stresshormonerna kortisol och adrenalin, sköldkörtelhormonerna T3 och T4 samt en minskning av nedbrytande hormoner som insulin.
Djupsömnen är som störst hos små barn och som minst hos äldre personer.
Stress, sömnmedel och droger som alkohol och nikotin stör djupsömnen. Detta kan innebära att man ändå inte känner sig utvilad efter 12 timmars sömn.
Cirka 45 minuter, cirka 3-4 gånger/natt, totalt cirka 15-20% av sömnen.
Djupsömn: Deltavågor (0,4 - 4 Hz)
Stadie 5, REM-sömn (Drömsömn)
Det är under Remsömnen Du drömmer som mest, det är därför Remsömn även heter drömsömn. Remsömnen infaller nära vakenheten, och det är därför Du ibland kan minnas Dina drömmar, särskilt på morgonen. Rem står för Rapid Eye Movement.
Remsömnen är mest frekvent under morgontimmarnas sömncykler. Den är kort i början av natten för att bli längre och längre framåt morgonen. Den första sömncykeln brukar därför inte innehålla någon Rem-sömn. Under Remsömnen är kroppen fysiologiskt mest aktiv, Dina ögon brukar röra sig under ögonlocken. Hjärtfrekvensen, andningsfrekvensen och blodtrycket ökar, samtidigt som kroppen tillfälligt kan paralyseras, vilket kan medföra att man blir väldigt rädd om man väcks under detta stadium. Kroppen blir aningen kallare. Erektion kan även förekomma hos män.
Remsömnen är vårt sätt att sortera och bearbeta dagens händelser, den är även bra för minnet, långtidsminnet. Därför kan en kortare tupplur (mikrosömn) mitt på dan vara bra för att rensa hjärnan. Korttidsminnen lagras och överförs även till långtidsminnen under Remsömnen.
Remsömen kan variera med åldern. En bebis har cirka 80% Remsömn.
Cirka 4-5 minuter stadie, cirka 4-5 gånger/natt, totalt cirka 20 - 25% av sömnen.
Drömsömn: Thetavågor (4 - 8 Hz)
Under djup mental träning och djup meditation (t ex inom yoga) kan både Alfavågor (8 - 13 Hz) samt Thetavågor (4 - 8 Hz) vara aktiva.
Studier har visat att kvinnor oftare har problem med täta uppvaknande under sömnen, troligen beroende på underliggande stress.
Drömmar sker i REM-stadiet och vi kommer ihåg dem därför att de sker så nära uppvaknandet. I våra drömmar bearbetar vi bland annat det som skett i vår vardag, fantasier, kopplade minnen mm. Vi bearbetar ofta problem och tar upp sådant som ligger gömt i vårt inre, i det undermedvetna! Drömsömnen verkar vara viktig för alla de psykiska funktionerna samt för minnet.
Att bearbeta och tolka drömmar används ofta inom olika terapier, där drömmarna används som symboler för upplevelser i våra liv. Ibland kan samma episoder och detaljer återkomma i olika drömmar. Ofta bearbetar vi dagens problem men även tidigare känslor och händelser från ens liv i drömmarna. Även det undermedvetna kan tänkas komma fram i våra drömmar! Det är individuellt hur mycket drömmar man minns. Om Du antecknar Dina drömmar direkt när Du vaknar kan Du få en input på vad de innehåller, om Du skriver ner dem innan Du glömmer dem. Det finns olika tekniker man kan öva upp för att styra sina drömmar medvetet, så man är medveten om att man drömmer, så kallade klardrömmar.
Sömnlöshet ska ses som ett symptom och är ingen sjukdom, däremot kan följderna av sömnlöshet skapa psykiska och psykiska problem. Konsekvenserna är att Du känner Dig så trött på dagen att det skapar sådana problem att arbete, familj och fritid blir lidande.
Sömnsvårigheter drabbar var tredje svensk. Alla har nog haft problem med sömnen någon gång, för en kortare eller längre tid. Sömnbesvär har ofta stress och oro som grund, en dålig sömnmiljö är några viktiga orsaker som kan ligga bakom ens sömnproblem. Kontinuerlig fysiskt träning och en bra kost och näring påverkar Din sömn positivt. Tillskott av olika B-vitaminer kan behövas, främst B9 (folsyra) och B12. Dessutom magnesium och kalcium.
KBT, Kognitiv beteendeterapi och Mindfulness är behandlingsmetoder som visat sig hjälpa mot sömnproblem.
Cirka 90% av äldre i åldrarna 60 - 80 år uppges från och till lida av sömnstörningar. Sömnproblem är vanligare hos kvinnor än män. Äldre personer har generellt mindre djupsömn än vad yngre personer har samt de vaknar ofta tidigare på morgonen.
Generellt har sömnproblem tredubblats bland unga mellan 16 och 25 år sedan 1980-talet, nu beräknas var femte i detta ålderspann sömnproblem, för tonåringar som drabbas blir det svårt att klara skolan.
Det finns ett samband mellan depressioner och sömn. Cirka 75% av personer som är deprimerade lider även av sömnproblem.
Sömnproblemen går allt längre ner i åldrarna, vilket är alarmerande.
Har Du haft sömnproblem i över två veckor så, minst varannan natt så anses Du ha sömnproblem. En mer vetenskaplig definition på sömnproblem är:
Du har svårt att somna på kvällen, det tar mer än 45 minuter från att Du lagt Dig
Du vaknar flera gånger per natt, tre gånger eller fler och Du har svårt att somna om när detta sker. Det tar mer än fem minuter att somna om vid varje uppvaknande
Du vaknar för tidigt på morgonen, en timme tidigare mot det Du bör göra
Du är inte utsövd när Du vaknar på morgonen och Du är trött under dagen
Om Du tror Dig fått sömnproblem gör upp en sömndagbok där Du varje morgon gör anteckningar på hur Din nattsömn varit, vilka störningar Du haft.
Kroppen har en naturlig förmåga att kunna ta igen förlorad sömn från en natt genom att djupsömnen ofta blir längre natten efter.
Ofta tar vi igen förlorad sömn från en natt genom att snabbare gå ner i djupsömn nästa natt, och sova djupare. En tupplur mitt på dagen kan vara ett bra sätt att ta igen förlorad sömn.
Nya studier har visat att längre sömnbrist inte är så lätt att kompensera utan att sömnbristen ackumuleras i kroppen. och att det inte är så enkelt att sova igen missad sömn som man tidigare trott.
Solljuset påverkar även sömnrytmen. På sommaren är solen uppe längre vilket kan göra det svårare att somna på kvällen samt att man vaknar tidigare på morgonen. Vi är också olika, vissa kan vara mera morgonmänniskor eller kvällsmänniskor. Kvällsmänniskor kan känna sig som mest aktiva på senkvällen, med stor vakenhet och hög koncentrationsförmåga då. Kvällsmänniskor kan oftare få problem med för lite sömn då de måste tvinga sig upp på morgonen efter att gått och lagt sig sent.
Enligt Ayurveda påverkas vi under dygnet av tre olika energitillstånd (doshor) som återkommer med jämna mellanrum under dygnet. De heter Kapha, Pitta och Vata, och enligt Ayurveda ska man alltid gå och lägga sig klockan 22:00 på kvällen och gå upp senast klockan 06:00.
Innan Du går och lägger Dig klockan 22:00 är det Kapha som styr vilket gör att Du är lugn och avslappnad. Mellan
klockan 22:00-02:00 är det Pitta som styr och som aktiverar ämnesomsättningen och cellförnyelsen samt utrensningen av olika slaggprodukter, och därtill bearbetar mentala och emotionella upplevelser. Mellan klockan 02:00 - 06:00 styr Vata, Du sover då lättare och drömsömnen är nu mer aktiv. På morgonen klockan 06:00 eller innan klockan 06:00 får Du hjälp av den rörliga och mer energiska energin från Vata. Klockan 06:00 är det sen Kapha som styr igen vilket gör att Du startar upp Din morgon under en lugn och avslappnad påverkan.
Doschor: inverkan under dygnet
Kapha: 06:00-10:00, 18:00-22:00
Pitta: 10:00-14:00, 22:00-02:00
Vata: 02:00-06:00, 14:00-18:00
Insomni är namnet på diagnosen för sömnproblem, som minst 30%, eller upp till hälften av oss tros vara drabbade av. Cirka 10% beräknas ha kroniska besvär av sina sömnproblem.
Du kan besöka Din vårdcentral för att ställa diagnos och om Du känner att Du behöver ha hjälp.
Sömnmedel rekommenderas inte att användas ofta, utan bara under kortare perioder och när Dina sömnproblem har allt för stora konsekvenser på Din fysiska och psykiska hälsa.
Obstruktiv Sömnapnésyndrom (OSAS) innebär att Du har andningsuppehåll under sömnen. Musklerna vid luftvägarna slappnar av så mycket så att luften inte kommer fram. Andningsuppehållen liknar de som uppkommer vid snarkning, skillnaden är att vid sömnapné kommer ingen luft alls fram. Andningsuppehållen kan vara från 10 sekunder upp till en minut. Cirka 4-8% av alla män och cirka 2-4% av alla kvinnor har dessa problem. Problemen ökar med ökad ålder.
Personer med sömnapné kan även lida av högt blodtryck, hjärt- och kärlproblem samt diabetes typ 2. Ökad risk för sömnapné har man vid övervikt samt för stort intag av alkohol. Brist på sköldkörtelhormon och intag av astma medicin eller sömnmedel ökar även risken för sömnapné. Tillbakadragen underkäke kan även göra så att tungan täpper till andningsvägarna vilket kan leda till sömnapné, då kan man få hjälp och få en bettskena som skjuter fram tungan. Att andas genom näsan är bättre än att andas genom munnen och motverkar sömnapné.
Central sömnapné kan förekomma hos äldre eller personen som lider av hjärtsvikt eller fått stroke. Andningsuppehållen beror då på att signalerna från hjärnan till musklerna om styr andningen inte fungerar som de ska.
Parasomni är ett samlingsnamn för sömnproblem som är kopplade till att Du går i sömnen, har ofta återkommande mardrömmar, sängvätning, sömnrelaterad astma med flera.