Asienfonderna har utvecklats svagt de senaste tre månaderna. I snitt har de backat 2%, medan globalfonderna har stigit 3%. Spridningen bland mer specialiserade fonder är dock stor, vinnare är Gustavia Kazakstan och Tundra Pakistan som stigit över 10%, förlorare är aktiefonder inriktade på Indien och Filippinerna.
De breda Asienfonderna har dock främst tappat i värde på grund av att de kinesiska börserna har backat. Det kan ha flera orsaker. Men den främsta är rimligen att Donald Trump vann presidentvalet i USA den 8 november 2016 och har lovat att öka protektionismen i förhållande till Kina (mer om detta i ”Nu startar USA handelskrig med Kina”).
Fast det skiljer rejält i förvaltarnas framtidstro mellan Asienfonder och därmed hur stor del deras aktier som hör hemma i Kina och Hongkong. Det beror kanske på att företag i andra länder i regionen tvärtom kan tänkas tjäna på om export från just Kina missgynnas. Ett extremfall är Öhman Etisk Index Pacific, som i senast rapporterad portfölj har 56% investerat i Australien, 26% i Hongkong och bara 2% i Kina. Ett annat är Simplicity Asien som har 38% i Pakistan, 22% i Singapore,
8% i Kina och 4% i Hongkong. Men de flesta Asienfonder innehåller nästan hälften kinesiska aktier.
Det ger förstås stor skillnad i framtidsutsikter om en fond främst har investerat i Australien jämfört med Pakistan. Morningstar har en egen kategori med Australienfonder och de var bland vinnarna under 2016, men har dessförinnan haft en svag period på grund av fallande råvarupriser. Pakistan är en betydligt mindre aktiemarknad och därmed mer känslig för spekulation, vilket lönat sig de senaste åren bland annat eftersom landet är på väg att flyttas upp från ”frontier” till ”emerging” av indexleverantören MSCI.
Skillnaderna mellan vilka branscher som fondförvaltarna främst har valt att investera i är också stora. Bland de svenskregistrerade Asienfonderna har till exempel Handelsbanken och Swedbank Robur över 40% investerat i teknikbolag, medan Simplicity bara har 6% där. Finans är näst största bransch i genomsnitt, men andelen varierar mellan 26% (AMF) och 16% (Skandia).
Tillsammans gör detta det svårare att spå hur Asienfonderna kommer att utvecklas och mer avgörande att ta reda på vilka typer av placeringar de innehåller. Visst finns även skillnader mellan till exempel de svenska fondföretagens
USA-fonder, men de skillnaderna är inte alls lika stora.