Den 4 mars går italienarna till val och 81-årige Silvio Berlusconi gör comeback. Annie Lööf hoppas på ett bra valresultat för hennes Centerpartiet.
Konjunkturen i EU är urstark. Högerpopulisterna Marine Le Pen och Geert Wilders maktdrömmar krossade i valen förra året. I Frankrike segrade i stället Emmanuel Macron som sprudlar av EU-entusiasm och reformiver. Stabilitet och optimism ser äntligen ut att vara på väg, det som Europa längtat efter i ett helt årtionde av turbulens.
Men det finns också trampminor på vägen. Ska EUs mäktigaste medlemsland Tyskland undvika nyval och ytterligare minst ett halvår av handlingsförlamning måste Angela Merkel lyckas med att sy ihop en koalition med socialdemokraterna. Misslyckas hon är det samtidigt dödsstöten för EU-reformer under överskådlig tid. Redan nästa år startar EU-valrörelsen.
Italien är nästa orosmoln. Eurozonens tredje största ekonomi behöver en stark regering, men opinionsmätningarna pekar snarare på kaos efter valet. Risken är i så fall att oron smittar av sig, precis som under eurokrisen.
I före detta Öst- och Centraleuropa hålls val i Tjeckien, Ungern och Polen. Alla tre är motståndare till EUs flyktingpolitik och betraktar sig som en motbild till ett Brysselstyrt och allt mer integrerat EU. De går därmed på kollisionskurs med stora delar av de gamla medlemsländerna i väst. Inställningen till rättsstaten är ett annat konfliktområde med sprängkraft.
Som en röd tråd genom den politiska debatten i de olika länderna går migrationen och på många håll också känslan av att den nationella identiteten är hotad av islam. Ett tecken på denna osäkerhet är kraven på burkaförbud eller redan införda förbud i bland annat Österrike där invandringsfientliga FPÖ nu sitter i regeringen.
Valet i Österrike och 2017 i Nederländerna ger dessutom en försmak om hur den svenska valrörelsen eventuellt kan komma att utvecklas. I både länder vann borgerliga partier genom att kopiera de högerpopulistiska utmanarnas budskap.
Moskvavännen Zeman polariserar. Nu på fredag och lördag hålls första omgången i presidentvalet i Tjeckien med den sittande presidenten Milos Zeman som segertippad kandidat. Om ingen av kandidaterna får en egen majoritet genomförs en andra valomgång den 26–27 januari.
Zeman är en kedjerökande politiker av den gamla skolan som är känd för sina fräna uttalanden. Han är kritiker till sanktionerna mot Moskva och varnar i sin valkampanj för en invasion av muslimska migranter.
Hans starkaste utmanare är Jiri Drahos, den tjeckiska vetenskapsakademins förre chef, som beskyller Zeman för att vara en extremist.
Berlusconis comeback. Den 4 mars går Italien till val och allt pekar på att populistpartier Femstjärnerörelsen blir största parti. I de senaste mätningarna ligger M5S på omkring 28%. Socialdemokratiska PD har ett stöd på drygt 20% och
Silvio Berlusconis Forza på cirka 18%.
Forza Italia hoppas kunna bilda regering med eurokritiska Lega Nord och nationalkonservativa Fratelli d´Italia. Den
81-årige Berlusconi är spärrad för offentliga uppdrag grund av skattebrott men har överklagat till Europadomstolen.
Risken är att valet slutar utan klar vinnare och i så fall med dödläge i parlamentet.