Vad är Din förklaring till att reklambranschen befinner sig under lupp just nu?
Det är en av de branscher som har förändrats mest under de senaste åren. Möjligheter att rikta reklam är större än någonsin och fler bolag har möjlighet att marknadsföra sig genom sociala medier och influencers. Därmed sänks tröskeln när det även genom mindre investeringar är enklare att få ut sitt varumärke och med det skapa resultat genom reklam i dag.
Hur ser Du på att myndigheter blandar sig i branschfrågor?
Ju fler aktörer som kan förbättra förhållandena ser vi som positivt förutsatt att personerna som granskar har kompetensen som krävs. Vi upplever ibland att myndigheter inte rör sig lika fort när det kommer till nya trender som de privata aktörerna blivit tvungna att göra.
Är detta ett underbetyg när det kommer till branschens egen förmåga till självsanering?
På sätt och vis, men andra branscher är långt ifrån felfria och fler fel upptäcks säkerligen i vår bransch i och med att den granskas hårdare. Tittar vi bara på traditionella produktplaceringar och liknande i TV-program så svämmar det över av smygreklam. Med det inte sagt att vi inte kan och ska bli bättre.
Vad är Dina reflektioner kring de två utredningarna som pågår, något särskilt som Du reagerar på?
Nej, ingen kommentar om dessa specifikt. Men återigen betonar jag vikten av att anpassa sig snabbare efter den utveckling som sker och vara en del av att utveckla, istället för att försöka placera in nya trender och beteenden i gamla fack.
Min bild är att branschen jobbar hårt frågorna som utredningarna fokuserar på. Behövs fler åtgärder?
Branschen har gjort oerhörda framsteg senaste åren och så länge trenden går åt ett positivt håll och aktörer bidrar till att driva denna fråga så ska detta inte behövas. Branschens svaga punkter är den mänskliga faktorn och att vi genom att jobba med människor löper större risk för att personliga ”missar” görs på vägen. Influencer marketing går heller inte att massproducera för att sedan skicka ut genom traditionella räckviddsmedier, vilket begränsar möjligheten till att på förhand granska varje aktivitet.
Är sexistisk och könsstereotypisk reklam ett stort problem i Sverige idag?
Branschen är väldigt jämställd och det är framförallt en bransch som möjliggjort en helt ny typ av karriär för kvinnor. Därav är sexistisk reklam mycket ovanligt och vi har i princip aldrig hört om något tveksamt fall i Sverige. Detta kan säkerligen bero på vilken typ av profiler man representerar men vi är väldigt noga med att uppseendeväckande innehåll inte ska finnas hos våra profiler.
Vad är Din uppfattning av ROs funktion?
Är lagstiftning en möjlig väg att gå i den här typen av frågor?
Vi upplever att straffet med att eventuellt hängas ut i media är stort nog och att detta är något som påverkar profiler, varumärken och aktörer väldigt hårt. Det är också en fråga om att utbilda och tydliggöra hur reklammärkning ska ske och när. Så större fokus på att utbilda än att straffa är en bättre väg framåt, avslutar Linda Palmgren.
Varför är det aktuellt med två utredningar om reklambranschen just nu, Jessica Bjurström?
Det beror delvis på branschen själv, som har jobbat med att belysa vikten av god etik och riskerna för vilseledning kring den egentliga avsändaren, och det kommersiella uppdraget, inom influencer marketing, bland annat. När det kommer till sexistisk reklam så har den allmäna diskussionen intensifierats, inte bara när det gäller kommunikation, utan kring sexism generellt. Vi har dessutom en regering som kallar sig för feministisk, och de vill förmodligen använda de sex månaderna som är kvar innan valet, till att göra avtryck.
Är det rätt att myndigheter lägger sig i branschfrågor som dessa?
Jag ser det inte som att de lägger sig i. Det har gått tio år sedan det gjordes en undersökning likt den som DO ska göra, så jag tycker att det är bra att de gör en övertitt.
Är sexistisk och könsstereotypisk reklam ett stort problem i Sverige?
Förekomsten av sexistisk reklam har minskat över tid om man tittar till antalet RO-fällda kampanjer. På europeisk nivå ligger Sverige i framkant, och svenska annonsörer är inte sexistiska i den utsträckningen att det är ett problem, men det betyder inte att vi inte ska jobba med frågorna, naturligtvis.
DO ska även titta över hur RO fungerar. Kulturministern säger att hon fått olika bud från branschen i frågan. Somliga tycker att det är för milt att fällda kampanjer ”bara” publiceras.
Hur tänker Du?
RO gör ett bra jobb. Det minst effektiva är vite, och det mest effektiva är publicering. När kunderna är missnöjda för det effekt. Det är många som tycker att skammen med att bli uthängd och kritikstormar inte är nog, men det är lätt att säga när man inte förstår vilken effekt det får. De som tycker så har sannolikt aldrig varit marknadschefer eller ansvariga för varumärken. Dyra böter är det minst smärtsamma alternativet, säger hon och lägger till, jag tror inte på att det här ska prövas i domstol. Dels tar en sådan process väldigt lång tid, dels skulle det innebära att ytterst få fall hinner tas upp. Titta på Kissiefallet, det har pågått i över ett år, säger hon.
Att smygreklamsutredningen, ”Ett reklamlandskap i förändring”, sattes igång har KOMM själva bidragit till. Det var
Gustav Martner ju, som anmälde "Misslisibell" när han jobbade på KOMM, och som diskuterade för förändringar i Riksdagen, säger Jessica Bjurström och fortsätter, allt som kan justeras och som är dåligt inom reklam är jag positiv till. Om utredningen underlättar för aktörer att göra etiskt och juridiskt rätt, så är det jättebra.
Hur tror Du att annonsörer ser på de här två utredningarna?
De välkomnar att få reda på vad som är rätt och fel. Dessutom har urvalet, åtminstone i smygreklamsutredningen, av branschexperter varit väldigt bra.