Söndagen den 27 november 2016
Oscarskyrkan 11:00 Adventsgudstjänst Präster: Hans Rhodin, Gabriella Johansson. Oscars Motett-, Oratorie- och ungdomskör. Musiker: David Löfgren och Hanna Sandman. 16:00 och 18:00 Adventskonserter Församlingens körer och musiker. Brassensemble och slagverk. Entré 100/80. Biljetter: http://www.tickster.se När en anhörig eller närstående avlidit kan begravningsgudstjänsten äga rum i någon av församlingens kyrkor. Församlingen är också behjälplig med präst till begravningskapellen i Stockholm för församlingsbor. När begravningen är bokad, kontaktar prästen anhöriga och bestämmer tid för ett möte. Tillsammans kan ni samtala om den bortgångne och framföra önskemål på utformning av begravningen. Begravningskaffe kan anordnas i någon av församlingslokalerna. Begravning, även kallat jordfästning, är en ceremoni inför gravsättningen av en avliden. Jordfästning är egentligen en beteckning på en magisk handling varigenom den avlidna bands, fästes, vid jorden, så att han eller hon inte skulle gå igen och besvära eller skada efterlevande. I nordisk folktro tänktes även mördade vars mördare ännu gick fria gå igen. Därför fann man till exempel tre pålar genom bålen och en genom kläderna på Bockstensmannen. Den ursprungliga tanken bakom jordfästningsritualen var att den som en gång hade lämnat jordelivet och vigts till den sista vilan skulle stanna kvar i sin grav i väntan på uppståndelsen och inte vara någon olycksalig ande som gick igen. För att förhindra gengångare att hemsöka sin jordiska bostad var det förr vanligt att man förde ut liket från bostaden genom ett för ändamålet uppsågat hål i husväggen. Efteråt täpptes detta hål igen. På så vis skulle en eventuell gengångare inte kunna återvända och spöka för de efterlevande, ansågs det, eftersom den avlidna personen var tvungen att ta sig in i huset genom samma öppning som han eller hon hade lämnat detsamma. Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållits jordfästningen och likvigningen. Likvigningen där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansåg ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att "sjunga ut lik". I äldre tid skottades ofta graven igen under psalmsången. Under 1600-talet blev likpredikningar vanliga, de ersattes senare av griftetal, vilket dock aldrig blev obligatoriskt. År 1686 bestämdes att de som kristligt levat skulle ärligen och på behörigt sätt still graven befordrade vara. Det fastställde även att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava sina döda). Begravning fick endast ske på för därför avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skild mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och de som begått självmord). Kyrklig begravning var fram till 1926 obligatorisk för medlem i svenska kyrkan, då möjlighet öppnades för borgerlig begravning. De största läkemedelsbolagen kan främst växa genom dyra förvärv, vilket sänkt aktiekurserna under 2016. Fler äldre ger växande efterfrågan, men prispress sänker marginalerna.
Efter väldigt stark värdeutveckling fram till augusti 2015 har läkemedelsfonderna fallit tillbaka. Återhämtningen det senaste halvåret räckte inte till för att ta igen raset i början av 2016, åtminstone inte räknat i USA-dollar. Svenska läkemedelsfonder har fortsatt återhämta sig under hösten, men det beror på att den svenska kronan har försvagats mot dollarn. De senaste två månaderna har dollarn stigit 8% till 9:20 kronor. När Donald Trump oväntat vann presidentvalet i USA så gav det tydlig effekt på aktiekurserna. Republikanerna har lovat att stoppa Obamacare (som officiellt heter Affordable Care Act) och minska regleringarna. Alla företag i branschen skulle dock inte tjäna på detta, enligt Morningstars analytiker Damien Conover så ökar bioteknikföretag och försäkringsbolag sina intäkter medan sjukhus och läkemedelsdistributörer skulle förlora. Andelen äldre människor i rika länder ökar långsiktigt, eftersom medellivslängden stiger och barnafödandet minskat. Detta är det grundläggande argumentet för att läkemedelstillverkare och andra sjukvårdsföretag har en ljus framtid. Dessutom har forskning inom bioteknik öppnat möjligheter att skapa helt nya typer av mediciner, som ofta är väldigt effektiva men också väldigt dyra. När fler blir äldre och en större del av inkomsterna spenderas på sjukvård så ger det branschen högre tillväxt än ekonomin som helhet. Men utvecklingen under 2016 visar att tillväxten troligen kommer att bli dyr för aktieägarna. Huvudproblemet är att ökad konkurrens driver upp priserna på de tillgångarna som är nödvändiga för börsföretagens tillväxt. Den amerikanska kontrollmyndigheten FDA tar allt längre tid på sig att godkänna nya läkemedel på grund av ovilja att ta risker. I framtiden kommer bara väldigt säkra mediciner och mediciner som kan rädda liv genom att till exempel bota cancer att godkännas, spår Morningstars aktieanalytiker Alex Morozov. En effekt av mer krävande prövning av FDA är att det i snitt tar längre tid att få patent godkända, vilket ger mindre tid kvar att tjäna pengar innan patenten löper ut. Professionella inköpare i USA har dessutom blivit mer kostnadsmedvetna, vilket ger prispress. Företagsledningar fokusar då på att hålla aktiemarknaden nöjd de närmaste kvartalen, vilket leder till kostnadsbesparingar inom forskning som skulle ha förbättrat möjligheterna att växa långsiktigt. Samtidigt har de största läkemedelsbolagen väl inarbetade kontaktnätverk som ger effektiv lansering och distribution av nya mediciner. Därför lönar det sig för dem att köpa upp framgångsrika forskningsbolag och på så sätt nå högre tillväxt. Problemet är att när fler budgivare är intresserade så trissas priserna upp mer och resulterar i stor risk att vinnaren har betalat för mycket. När tillväxten främst sker genom dyra förvärv så slår det mot marginalerna, vilket gör aktiemarknaden besviken. Olle Axelsson lämnar efter tre år rollen som kommunikationsdirektör på Coop. Hans efterträdare blir Anna Rasin.
Anna Rasin började arbeta på Coop för ett och halvt år sedan. Hon har tidigare haft rollen som chef för internkommunikation och koncernprojekt. Dessförinnan har hon haft kommunikationschefsroller på Nasdaq och advokatfirman Vinge. Jag är mycket glad att få frågan från Coops vd Sonat Burman Olsson att ta över ansvaret för kommunikation. Jag ser fram mot fortsätta det stora förändringsarbetet vi är mitt inne i, och där spelar kommunikation en mycket viktig roll, säger Anna Rasin. Jag vill tacka Olle Axelsson för ett mycket gott arbete i att leda och strukturera vår kommunikationsverksamhet de senaste åren och det känns mycket tillfredställande att hitta en smidig övergång nu när Anna tar över stafettpinnen under våren, säger Sonat Burman-Olsson i ett pressmeddelande. Olle Axelsson, som kommer att gå vidare med egen verksamhet med bas i Göteborg under våren 2017, fortsätter att stödja kommunikation initialt under första delen av 2017 samt ge fortsatt support i företagets omfattande förändringarbete. Anna Rasin tillträder till rollen som kommunikationsdirektör den 1 april 2017. Frågan om hur Donald Trumps miljardaffär inom fastigheter, golfbanor och hotell världen över ska hanteras sedan han svurits in som USAs 45e president i januari hamnar återigen i hetluften. Trump avfärdar idén att sälja sitt imperium, men konstaterar samtidigt att ”det har aldrig funnits ett fall som det här”.
En av de potentiella vinnarna, om än indirekt, USAs blivande president Donald Trump, som kontrollerar ett vidsträckt miljardimperium omfattande ägarandelar i hundratals företag och verksamheter i bland annat Indien, Turkiet och Saudiarabien. Samtidigt som Trump nu är i färd med att plocka ihop sin regering så tvingas jurister och etikexperter i Washington och New York till helt nya analyser om vilken sorts affärsverksamhet en president kan tillåtas ha kontroll över medan han sitter i Vita Huset. Ingen gång i modern tid i USA har en individ med ett så vidsträckt affärsimperium som Donald Trumps vunnit ett presidentval, även om storleken på hans förmögenhet antas vara rejält överdriven. Trump har redan flyttat kontrollen över sina affärer till barnen, särskilt till dottern Ivanka Trump. Men inför att han svär presidenteden den 20 januari så menar somliga analytiker att det inte räcker. Det normala vore att sälja alltihop. Men det skulle förstås påverka värdet eftersom det vore en ”fire sale”, säger konservativa kommentatorn och krönikören Charles Krauthammer till Fox News. En ”fire sale” innebär en snabb försäljning där säljaren är under tidspress vilket antas sänka priset på tillgången som ska säljas. Reglerna som omgärdar presidentjobbet kräver visserligen inte att en president eller vicepresident avyttrar sina innehav. Däremot måste finansiell ställning, tillgångar och skulder redovisas inför flytten till Vita Huset. Men Trumps imperium är så vittomfattande att många bedömare menar att han kan få svårt att överhuvudtaget agera utrikespolitiskt utan att det på ena eller andra sättet påverkar en tillgång där han själv har intressen. Wall Street Journals konservativa ledarsida hör till dem som menar att Trump borde sälja hela sin affärsrörelse. Donald Trump själv medger att hans situation är unik. Det har aldrig funnits ett fall som det här, säger Trump till New York Times och konstaterar att han behöver göra något för att hantera frågan om intressekonflikter mellan sin affärsrörelse och presidentjobbet inför att han tillträder den 20 januari. Tidigare presidenter och presidentkandidater med privata förmögenheter har placerat tillgångar och affärsverksamheter i en sorts diskretionär förvaltning, en ”blind trust”, som förvaltats utan att de haft insyn i hur. Men att enbart låta barnen sköta affärerna når knappast upp till kraven för sådan förvaltning. David Frum, konservativ politisk kommentator på magasinet The Atlantic och tidigare talskrivare åt George W Bush, går så långt som att jämföra Trump med diktatorers tendens att försöka berika sig själva på statens bekostnad. Ingen har någonsin testat hur mycket pengar man kan göra på presidentjobbet. Men ledare har gjort det i många semidemokratiska länder och Donald Trump tar nu det hit till USA, säger Frum till Bloomberg News. Strax efter valsegern den 8 november hade Donald Trump ett möte i Trump Tower med tre affärspartner från indiska Bombay, där de är i färd med att bygga lyxlägenheter som ska bära Trumps varumärke. Efter valsegern beräknas värdet på fastigheten ha ökat och de indiska affärsmännen överväger nu att expandera samarbetet med Trump Organization, enligt New York Times. Ett annat exempel på potentiell intressekonflikt mellan Trumps affärer och jobbet att leda USA rör en skrapa som är på väg att byggas i Filippinernas huvudstad Manila av fastighetsbolaget Century Properties Group. Bolaget har betalat 5 miljoner dollar för att få använda Trumps varumärke, enligt Bloomberg News. Det filippinska fastighetsbolagets huvudägare och vd, Jose E B Antonio, är samtidigt utsedd av Filippinernas president Rodrigo Duerte att agera särskilt sändebud till Washington, där han potentiellt sett kan behöva samarbeta med president Donald Trumps regering. USA har långtgående och nära samarbeten med Filippinerna om bland annat försvarsfrågor. Enligt Trumps tidigare kampanjchef och nära rådgivare Kellyanne Conway inhämtar Trump för närvarande råd från diverse jurister och experter kring hur han ska hantera sitt affärsimperium. En rad sådana experter har uttalat sig de senaste veckorna i olika amerikanska medier om att Trump knappast bryter mot några lagar eller regler om han behåller ägandet av sin affärsverksamhet, men att den samtidigt riskerar utgöra en stor politisk risk för den kommande presidenten. Han får råd från diverse advokater, revisorer och rådgivare om vad han kan och inte kan göra. Jag är övertygad om att han inte bryter några lagar, säger Conway till Bloomberg News. I 14 år har Linda Hjertén arbetat på Aftonbladet. När hon nu lämnar kvällstidningen är det Dagens Nyheter som blir hennes nya arbetsplats.
Enligt ett internmail som Dagens Media tagit del av presenteras Linda Hjertén för DN. Hennes nya tjänst blir som livechef. Jag kom till Aftonbladet som 21-åring och lämnar som betydligt äldre, jag har i princip vuxit upp här. Jag har fått några av mina bästa vänner här och lärt mig det mesta jag kan om journalistik här. Så det är med extremt blandade känslor jag lämnar Aftonbladet, säger Linda Hjertén i ett internt mail som Dagens Media tagit del av. Statsminister Stefan Löfven pratade med USAs tillträdande president Donald Trump på onsdagskvällen via telefon.
Det rapporterar regeringen på onsdagen. Under samtalet gratulerade statsministern Donald Trump och betonade vikten av att fortsätta utveckla de goda relationerna mellan Sverige och USA. Som exempel på viktiga områden att samarbeta kring nämnde statsministern handel och jobbskapande politik, säkerhet och klimat. Donald Trump uttryckte en mycket positiv syn på Sverige och ser alla möjligheter till fortsatt samarbete. Han bjöd även in statsministern till ett personligt möte vid ett kommande besök i USA. Efter flykting- och invandringsfrågan är sjukvården den politiska fråga som väljarna rankar som högst, enligt en ny opinionsmätning.
Sjukvården kommer på delad andra plats tillsammans med utbildning och skola när opinionsinstitutet Inizio tillsammans med Aftonbladet kartlägger vilka politiska frågor som är viktigast för väljarna. Först på listan ligger frågan om flyktingar/invandring. Vad gäller sjukvården syns betydande skillnader mellan olika delar av landet. På glesbygden tenderar fler än i storstäderna att ranka sjukvården som den viktigaste politiska frågan. På riksnivå har sjukvårdens betydelse för väljarna varit förhållandevis stabil sedan mätningen inför valet 2014 då 27% av väljarna uppgav att sjukvården var den viktigaste frågan. Flyktingar/invandring 41% Sjukvården 24% Utbildning och skola 24% Lag och ordning 21% Sveriges ekonomi 20% Tilde de Paula programleder "Let´s Dance". Tar över efter Jessica Almenäs.
Aftonbladet berättar att "Let´s Dance" får en ny programledare. Det var i "Nyhetsmorgon" David Hellenius presenterade vem som blir den nya programledarhalvan i "Let´s Dance". I september stod det klart att Jessica Almenäs lämnade TV4 till förmån för Kanal 5. Då tappade TV4-program "Let´s Dance" ena halvan av sin programledarduo. Nu står det klart att det blir Tilde de Paula. Jag blev superglad när jag fick frågan. Och så insåg jag att jag skulle få jobba med David igen, det blir tredje gången gillt, säger Tilde de Paula på den senare pressträffen. Tilde de Paula och David Hellenius jobbade ihop för första gången redan 1997 i programmet "Fredagspuls". Mer än tio år senare var det dags igen, "Kändisdjungeln" var programmet då. "Let´s Dance" blir tredje gången duon programleder tillsammans. Jag jobbade med Tilde första gången för 20 år sedan. Sen dess har jag alltid beundrat hennes sätt att hantera sina olika programledarroller. Men framför allt är hon en nära vän som jag tycker väldigt mycket om, säger David Hellenius i ett pressmeddelande. Författaren och professorn Karin Johannisson är död. Hon avled i sviterna av cancer, 72 år gammal.
Ett flexiblare arbetsliv gör att fler chefer leder på distans, men i ivern att hålla sig uppdaterad om vad medarbetarna gör är det lätt att drabbas av kommunikationsutmattning. Här är två tips för hur Du undviker att det sker.
Nya digitala verktyg är ett sätt för många att minska en av de vanligaste orsakerna till stress på jobbet, nämligen mailfloden. Det kan också vara ett hjälpmedel för chefen som leder medarbetare på distans. Men liksom mail kan nya kommunikationskanaler som till exempel Slack eller Facebook också bli stressande och fragmentarisera arbetet. Kanske särskilt när det finns en vits med att skicka många meddelanden för att hålla sig uppdaterad om vad medarbetaren som sitter på annan ort håller på med. Under Mediedagen 2016 talade Facebooks Sverigechef, Sam Rihani, om att vi befinner oss i en fjärde revolution, den mobila revolution. För annonsörer gäller det att förstå att mobilen är framtiden.
Om man vill fortsätta ha ett jobb, om man ska hårddra det, och vara verksam så måste man göra det för att det är där, i mobilen, som alla kunder och konsumenter är. USAs tillträdande president Donald Trump backade på tisdagen från några av sina mest högprofilerade kampanjlöften.
Donald Trump tänker inte längre försöka åtala Hillary Clinton för hennes användning av en privat e-postserver eller förr hennes hantering av familjestiftelsen. Den blivande presidenten säger sig nu också ha ett "öppet sinne" om det klimatavtal han har hotat att lämna, och han är inte längre säker på att tortyr av terrormisstänkta är en bra idé. Samtidigt avfärdar Donald Trump alla påståenden om att han ska frigöra sig från sina finansiella intressen, trots frågeställningar om hur hans affärer kan påverka hans beslutsfattande som president. Den blivande presidenten försöker samtidigt distansera sig från den grupp på yttersta högerkanten, kända för rasistisk och antisemitisk retorik, som firade hans valseger. Jag vill inte aktivera gruppen, och jag avfärdar gruppen, sade Donald Trump. |
Arkiv
June 2019
FörfattareMarianne Zetterström Kategorier |