Kentuckys republikanska guvernör Matt Bevin är en uttalad abortmotståndare och har redan lyckats stänga ner två abortkliniker. Nu är EMW Women's Surgical Center i Louisville den sista i hela delstaten. När den nu hotas av stängning väntas en rättslig prövning om huruvida guvernörens agerande strider mot det historiska domslutet Roe v Wade som gjorde abort lagligt 1973.
Vår bild är att den här rättsprocessen, oavsett utfall, kommer överklagas och prövas i Högsta domstolen, säger medborgarrättsorganisationen ACLUs jurist Heather Gatnarek som företräder kliniken.
Det var i mars som hälsodepartementet meddelade att kliniken hade tio dagar på sig att stänga igen. Efter att kliniken och ACLU överklagat hålls den nu öppen tills rättsprocessen är över.
I höstas vann republikanerna majoritet i Kentuckys delstatskongress för första gången på 95 år. Med Bevin vid makten, en president mot abort, och en republikansk majoritetskongress, visste ACLU att aborträtten var under attack, säger kommunikationschefen Amber Duke.
Bara timmar in på lagstiftningsterminen föreslogs ett förbud mot abort efter 20:e veckan. Sedan kom lagen som tvingar läkare att visa och berätta om ultraljudet, även vid incest eller våldtäkt, säger hon.
Den här typen av lagar som syftar till att försvåra aborter kallas för TRAP-laws (targeted regulation of abortion providers). Kentucky har förutom de nya lagarna sedan tidigare krävt att kliniken har avtal med sjukhus och ambulansservice, avtal som sett likadana ut i ett decennium. Nu försöker Bevin dra in klinikens licens eftersom han menar att avtalen är felaktiga skrivna. Uppenbara svepskäl eftersom sjukhus och ambulans aldrig får neka någon, menar Gatnarek.
Louisville är Kentuckys största stad, dock är Frankfort huvudstad. Louisville är Kentuckys största stad, dock är Frankfort huvudstad. Foto: Anders Ahlgren.
Ett liknande fall med försvårande lagar i Texas (Whole Woman's Health v Hellerstedt) avgjordes av USAs Högsta domstol förra året. Domstolen förklarade då Texas TRAP-laws olagliga eftersom de placerade en ”orimlig börda” på kvinnor som vill göra en abort. I appellationsdomstolar finns samtidigt fall där domarna gått på abortmotståndarnas linje. USA har i dag ingen delstat som saknar abortklinik och hur det tolkas rättsligt återstår att se.
Fattiga kvinnor från landsbygden tvingas redan nu köra långa sträckor och försöka finansiera ett boende över natten för att följa lagen om att de måste vänta 24 timmar efter första mötet. Att ta bort den sista kliniken menar vi är olagligt eftersom det i praktiken gör en abort omöjlig för många, säger Heather.
ACLU tar inte ställning till den i USA moraliska frågan i att göra abort, som är fortsatt infekterad över 40 år efter att abort blivit lagligt. Det ACLU tar fasta på är att lagstadgade civila rättigheterna bara får vidgas, inte inskränkas, på delstatsnivå.
Om fallet når Högsta domstolen kommer blickarna riktas mot den konservativa domaren Neil Gorsuch som Trump nyligen tillsatt. Trumpadministrationen har tydligt tagit ställning mot abort och redan genomfört åtgärder avsedda att minska tillgången till aborthjälp runt om i världen. När Gorsuch tillsattes jublade abortmotståndare, men han har hittills inte prövat något abortfall.
Eftersom Gorsuch ersätter en tidigare konservativ domare, Antonin Scalia, har inte balansen mellan konservativa och liberala i domstolen förändrats under Trumps tid vid makten.
Det som är verkligt oroande är om någon av de andra gamla domarna tvingas sluta eller dör. Får Trump tillsätta en till är det alarmerande för rätten till abort, säger Heather.
Även organisationen Planned Parenthood driver en rättsprocess mot delstaten för att organisationen nekas licens.
Guvernör Matt Bevin har via sin presstalesperson avböjt att svara på våra frågor.
Ända sedan det historiska domslutet Roe v Wade 1973 har delstater försökt begränsa möjligheterna till abort genom så kallade TRAP-laws (targeted regulation of abortion providers).
T ex har, 11 delstater begränsat abort som en del i hälsoförsäkringar. 45 delstater tillåtit privata vårdutförare att vägra utföra aborter. 42 låter även delstatsdrivna sjukhus neka abort, men 16 utav dem begränsar rätten till religiösa sjukhus.16 delstater har lagar om vad en kvinna ska få för information innan en abort, exempelvis om forskning kring fostrets förmåga att känna smärta. 27 delstater har drivit igenom ”betänktetidslagar” på mellan en och tre dagar.