Att förstå exakt varför någon begår liknande våldsbrott är mycket svårt, säger rättspsykiatern Marianne Kristiansson, det här är väldigt udda företeelser vilket gör att det nästan inte går att göra någon forskning på det.
19-åringen hade tidigare blivit avstängd från skolan på grund av disciplinära åtgärder. I slutet av skoldagen misstänks han ha gått in på sin gamla skola med ett halvautomatiskt vapen, gått från klassrum till klassrum och öppnat eld.
Cruz hade tidigare poserat med skjutvapen på sociala medier. Han beskrivs enligt Tidningarnas Telegrambyrå som en enstöring som älskar vapen. Han var tyst och tillbakadragen, men bytte nästan personlighet när han blev arg, berättar en tidigare elev för Reuters.
Mönstret liknar profilen över tidigare gärningsmän i tidigare amerikanska skolskjutningar.
Ett gemensamt drag tycks ofta vara en upplevd kränkning eller orättvis behandling i någon form,
enligt Marianne Kristiansson, rättspsykiater vid Rättsmedicinalverket och professor vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet.
Utifrån klinisk erfarenhet så är det här ganska speciella personer som ofta känner sig förbigångna och missnöjda med samhället, skolan eller något annat. Någon typ av psykisk ohälsa får man nog räkna med finns i botten, säger hon.
Tror Du den psykiska ohälsan ser annorlunda ut i USA jämfört med Sverige?
Jag känner inte till någon forskning om det och tror inte att det är en så stor skillnad. I sammanhanget är våra vapenlagar väldigt annorlunda i Sverige jämfört med USA. Där är tillgången väldigt god och med skjutvapen blir effekten mycket större.
Man kan bara tänka på vad som skulle ha hänt om gärningsmannen i Trollhättan haft tillgång till skjutvapen.
Kristiansson drar paralleller till skolattacken i Trollhättan då den 19-årige gärningsmannen dödade tre personer beväpnad med svärd och kniv.
Man kan bara tänka på vad som skulle ha hänt om den personen haft tillgång till skjutvapen.
Hon fortsätter, de andra faktorerna i kombination med ett specialintresse för vapen och våld kan öka riskerna för våldsamt beteende. De här personerna är ganska ofta ensamma och isolerade. De har varit mycket på nätet och har många kontakter där.
Historiskt sett har många gärningsmän bakom masskjutningar tagit livet av sig efteråt eller blivit ihjälskjutna av polis.
Nikolas Cruz kunde dock gripas drygt en timme efter dådet. Detta kan komma att leda till större förståelse för bakomliggande orsaker i just detta fall, enligt Kristiansson.
Man kanske kan prata med honom och göra utredningar av honom och se vad han är för typ av person. Ibland kan det vara så att de här personerna agerar på det här sättet för att de vill ta sitt eget liv eftersom de har en depression.
Dessa personer har ofta känt sig kränkta under en mycket lång tid.
Tidigare liknande dåd har enligt Marianne Kristiansson ofta inte varit impulshandlingar, utan ett resultat av längre planering.
Dessa personer har ofta känt sig kränkta under en mycket lång tid. Ibland kan de också ha fått direkt inspiration från nätet när de börjar planera. Att han blivit avstängd från skolan är viktig information, säger hon.
Marianne Kristiansson vill poängtera att det inte går att säga något med säkerhet, att varje fall är unikt i detaljerna och att man måste göra individbedömningar av personer från fall till fall.