Forskarna som ligger bakom studien har analyserat historiska data från sju populationer som förväntades leva till 20 års ålder eller kortare. Bland annat data från slavar från Västindien och från islänningar som drabbades av en mässlingepidemi under 1800-talet, samt från svenskar som drabbades av hungersnöd under 1700-talet, skriver
Sveriges Television Vetenskap.
Och resultatet visade alltså att kvinnorna överlevde längre än män under livssituationer där dödligheten generellt var hög. Speciellt såg man att flickbebisar överlevde i högre grad än pojkar.
T ex antas det att östrogennivån hos kvinnor bidrar till att skydda mot inflammation, medan testosteron ökar risken för vissa sjukdomar, sa Magnar Bjørås, professor i molekylärbiologi vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet, till NRK, enligt Sveriges Television Vetenskap.
Men andra faktorer kan också spela in, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.
Männen ägnade sig i högre grad åt farligare och mer krävande arbete än kvinnor. Att de byggde muskler under arbetet kan ha varit en nackdel eftersom muskler bränner mycket energi, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktor i historia, sekreterare vid Centrum för medeltidsstudier och forskare inom medeltidshistoria vid Stockholms universitet till
Sveriges Television Vetenskap.
Resultaten från studien har publicerats i tidskriften PNAS.