Det var knäpptyst i den stora salen, konstaterade moderatorn Kristin Kaspersen. Det efter att Edward Snowden, via videolänk från sitt gömställe i Moskva, spenderat en knappt timme med att tala till publiken på Annexet i Stockholm.
Edward Snowden, känd för sin läcka om den amerikanska säkerhetstjänsten NSAs program för massövervakning, var huvudtalare vid eventet som anordnades under onsdagen och avslutades med gala och prisutdelning under kvällen.
Den före detta NSA-anställde 33-åringen inledde sitt anförande med att konstatera att samtliga länder med utvecklade säkerhetstjänster, inklusive Sverige, har den teknik som krävs för att storskaligt övervaka sina invånare.
I takt med att världen blivit alltmer digitaliserad, har det enligt Snowden blivit mer resurskrävande för polis och säkerhetstjänst att be om domstolens tillstånd för att övervaka en misstänkt person, än det är att redan från början samla in data om ett stort antal medborgare. Att övervaka någon idag beskriver han som ”extremt enkelt”. Problemet menar Snowden är att lagarna inte har hängt med i utvecklingen, vilket har lett till en sårbarhet i samhället.
Alltifrån liberala till extremt auktoritära samhällen har en sak gemensamt, och det är vilja att veta allt om alla, utan några rimliga restriktioner eller begränsningar, sade Snowden.
Som han ser det leder till till en situation där medborgarna inte längre är de som håller i tyglarna, utan där det är högre makter som styr. Tjänstemännen på myndigheter som NSA menar han har en närmast militärisk inställning, där ingen vågar ifrågasätta auktoriteter.
De ställer inte frågorna som måste ställas.
Snowden talade bland annat om det han kallar för “digital förorening”. Med det syftade han på att våra mobiltelefoner hela tiden sänder ut oskyddad information om oss i luften. Ledande västerländska länder har enligt Snowden inte bara välkomnat tillgången till den här typen av data, utan till och med motarbetat att den ska skyddas bättre. Det eftersom den kan vara fördelaktig.
Det gör det lättare att övervaka människor som är verkliga hot, och i vissa fall är det sant. Problemet är att det gör alla andra i samhället sårbara att utsättas för samma sak från andra regeringar, brottslingar och hackare, sade Snowden och drog följande slutsats, det resulterar i en värld där det för första gången i människans historia är både tekniskt och ekonomiskt möjligt för regeringar att samla in ett närmast komplett register över våra liv, utan att följa efter oss.
Att informationen som samlas in bara används i de fall då det är absolut nödvändigt anser han inte går att lita på.
Problemet är att de har brutit det förtroendet förut. Det här är inte science fiction, det här händer nu, sade han.
Även om det finns en del interna policys som ska förhindra att information om människor missbrukas, vet Snowden av egen erfarenhet att det inte är tillräckligt.
Du kunde få data om vem som helst, när som helst, så länge det existerade i systemet och Du var smart nog, berättade han om sin egen tid på myndigheten.
Trots att NSA hela tiden förnekat att massövervakningen pågått, dömde domstolen efter Snowdens avslöjanden att programmen var olagliga. Obama, som tidigare hävdat att NSA hållit sig inom ramarna för sitt uppdrag, gick senare ut och sa att han välkomnade debatten om övervakningen, efterlyste reformer, samt avslutade ett av de program som Snowden kunnat bevisa. FN ansåg att övervakningen bröt mot mänskliga rättigheter.
Om vi vill ha de rättigheter vi har ärvt och som vi vill att våra barn ska ärva, måste vi pressa regeringarna till att vara ärliga, fortsatte Snowden.
Om det är något han tycker att vi har lärt oss efter 11 september, så är det att regeringar som känner sig hotade är villiga att bryta mot lagen. Men om lagen ska ha någon betydelse alls argumenterade han att regeringen måste föregå med gott exempel.
Om inte regeringen respekterar lagen, hur ska då medborgarna kunna göra det? undrade han.
En fråga han anser är viktig att ställa är om övervakningen överhuvudtaget har haft någon effekt, det vill säga, om vi som medborgare ska kompromissa med vår integritet, får vi åtminstone någonting tillbaka?
Syftet med programmet påstås ha varit att rädda liv. Men enligt Edward Snowden har två utredningar från Vita huset, som haft full insyn och tillgång till hemligstämplad information, inte kunnat identifiera en endaste incident de senaste decenniet då massövervakningen har räddat ett liv, förebyggt en terrorattack, eller gjort en “konkret skillnad” i en utredning om terrorism.
Det här är varför sanningen är viktig. Regeringar får aldrig ha monopol på fakta. I en värld där Donald Trump är president kan jag inte tänka mig en tydligare läxa om varför det är nödvändigt att kunna verifiera påståenden från de mäktigaste personerna i vårt globala samhälle, sade han.
Snowden fortsatte med att konstatera att det händer att “bra människor gör dåliga saker av bra anledningar”. Därför, underströk han, är det extra viktigt att medborgarna är informerade och engagerar sig.
Vem som helst kan blåsa i visselpipan om kriminalitet, övergrepp, missförhållanden och bedrägeri. Det spelar ingen roll vem du är. Du väljs av omständigheterna till en plikt gentemot allmänheten att göra någonting.
Utan visselblåsare, eller “källor” som de traditionellt sett kallats inom journalistiken, har tidningarna inga nyheter, utan bara pressmeddelanden, menade Snowden. Samtidigt konstaterade han att journalister är en yrkesgrupp som utsätts för hot i allt större utsträckning. Polis och säkerhetstjänster ser enligt Snowden i vissa fall undersökande journalistik som ett hot mot deras verksamheter.
I samband med hans avslöjanden 2013 framkom det att journalister var rankade som ett större hot mot det fria samhället än hackers av säkerhetstjänsten. Det med motiveringen att hackare, till skillnad från journalister, åtminstone håller informationen för sig själva. Något Snowden invände att vi alla vet inte är sant längre.
En annan poäng Edward Snowden gjorde var att även om vi kanske litar på att den svenska regeringen inte missbrukar informationen vi lämnar ut om oss själva på internet, litar vi på den ryska? Eller den tyska? Eller den amerikanska? Alla människor bör enligt Snowden försäkra sig om att deras kommunikationer inte är “elektroniskt nakna”, det vill säga okrypterade, utan stängda och krypterade.
Till skillnad från de flesta hackers måste säkerhetstjänster inte få oss att installera något för att kunna genomföra övervakningen. Snowden vill att vi alla ställer oss frågan vem som ska besluta om hur de här programmen ska se ut; några spioner bakom stängda dörrar, eller vi medborgare tillsammans?
Jag vill påstå att när vi förlorar kontrollen över regeringen och över att vara med och forma policys, så är vi inte längre en partner till regeringen. Vi är inte ens medborgare, utan undersåtar.
Detsamma menar han gäller säkerhetstjänster, som vi bör guida, snarare än bli guidade av. Edward Snowden kallar övervakningsproblemet för “vår generations utmaning”.
Övervakning handlar inte om säkerhet, utan om makt, kontroll och om att forma och definiera utfall, sade han och avslutade med en uppmaning, var inte rädd för de här utmaningarna. Var redo. En röst, din röst, kan förändra världen.